2002 flyttade jag till Stockholm och red inte på fyra år, sen hittade jag Broke 2006 och medans jag letade minns jag att jag hittade många annonser som skrev om "NH-tänk". När jag hittade Broke nämnde även Anette det och jag nickade och låtsades som att jag visste vad hon snackade om. När jag kom hem googlade jag på det. Natural Horsemanship, jaha. Vad är det? Bete sig naturligt med hästen, vara ledarhästen typ? Jamen det är ju typ så jag är. Inga problem. Sen var det nog snarare Fredrika som ägde Lucas som visade mig mer praktiskt och vande av mig med saker som ridskolans Håll-I-Grimskaftet-Nära-Grimman-Gå-Bredvid-Hästens-Huvud. Först kändes det skitmärkligt att ha hästen bakom sig, nu skulle jag aldrig kunna tänka mig något annat (och har fått lite större inblick i vad NH är ;)).

En annan grej som för mig var helt ny var säkerhetsvästen. Hjälm, ja självklart! Skulle ALDRIG falla mig in att rida utan, ens på en trygg häst. Eller nu ljuger jag, på Lucas kunde jag ligga på hans breda rygg och läsa utan hjälm, och krama hans breda rumpa rakt bakifrån sådär som man ALDRIG ska ens med en skitgammal 25-årig gubbe till bruksnordis. Men aldrig annars liksom. Däremot kan och vet jag inget om säkerhetsvästar. Det fanns inte när jag var liten, men det verkar ju som typ världens bästa grej när man tänker på saken. Dock fanns det inte i nån större utsträckning i slutet av åttitalet, så det var en till sån där grej som jag missade helt. I stallet där jag rider nu rider ett par stycken Western och jag har därför blivit indoducerad mer i hur man sadlar en Westernsadel (även om jag inte helt känner att jag har kläm på det än), fått veta vad en repgrimma är, lärt mig One Rein Stop och allt möjligt annat.

Men egentligen kanske saker & ting inte utvecklats så mycket? Det kanske bara är informationsflödet, internet & digitalkameror fanns ju inte på åttitalet.. Vilket man ju kan tycka är skönt idag. Nu har ju varenda liten kotte en blogg eller iallafall ett Facebookkonto. Och det är underbart, man ska inte trycka ner det för sakens skull. Det kluriga är bara att hitta rätt i blogghavet. Jag har hittat ett par hästbloggar som jag följer, men jag önskar verkligen att det fanns fler. Helst skulle jag vilja läsa mer bloggar av hästmänniskor från 25 & uppåt. Det är ju inte så att de inte finns, där är väl problemet snarare ofta teknikrädsla och ALDRIG att de skulle lägga ut sig på internet osv osv. Sen skulle jag som medryttare såklart vilja läsa lite mer medryttarbloggar. De flesta jag hittat är gamla & ouppdaterade, eller så tillhör de 14-åringar och no offense men de brukar inte ha så mycket matigt i sig. Jag har inget emot att läsa tonårshästbloggar, de kan vara riktigt roliga och handlar ofta om rolig utrustning och sånt som äldre kanske inte fokuserar så mycket på. Men där finns ett annat problem; ALLA handlar om, eller vägen till, tävling. Och jag bara: snark. John Moore skrev nåt fint i sin blogg, att tävling är snarare en väg till målet, än själva målet i sig. Det är ett redskap för att utveckla hästen i nya situationer. SÅ känner jag med. Jag är inte på något sätt negativt inställd till tävling, men mer som en kul grej och miljöträning än rosettjakt. Honey har ju tävlat i distans med sin förra ryttare, det skulle vara intressant att se hennes reaktion till en tävling i nånting. Jag tävlade en gång en clear round-hoppning på Luleå Ridklubb  med min första medryttarhäst Ragge. Han var stencool - tills han kom in i ridhusen. Det var det konstigaste han sett i hela sitt liv.

Hursomhelst, här följer de hästbloggar jag läser. Jag sätter namnen inom parantes för jag har inte lyckats lista ut hur jag ska få länkar i en lite mer tydlig färg i bloggen än. I bokstavsordning, och då kommer (BeautyAlice) först. Tvååriga Alice ägs av Elin som stod på Runsa med sin andra häst Lucas förr i tiden, den bloggen är extra rolig eftersom jag faktiskt vet vem Elin är "på riktigt"! Bloggen handlar kort och gott om Alice & hennes utveckling. I ungefär samma tema går bloggen om (Chipolina), Karolinas oinridna 5-årig häst & deras utveckling. Jag tycker även väldigt mycket om Tyra Sjöstedts hästblogg (Darios). Framför allt så är det kul att Tyra som är storbloggare uppdaterar så ofta! Det var Tyras hästblogg, och det att hon låter sina medryttare skriva där också, som sådde idén till den här bloggen, det och att jag ville ha egen historia kvar. Men skriver ju i stalldagböcker, men hur ofta minns man själv sen? Jag vill minnas vad jag gjort med Honey för mig själv också.

Ridtravare är ju något som är mig nära om hjärtat, och därför gillar jag såklart (Grande - Ridtravaren Isola). Ridtravare och har samma namn som en av Kents skivor liksom! Önskar bara att det uppdaterades lite oftare här.. Ni har säkert sett den vackra videon där lilla Elvira leder stora nordsvensken Ella? Mamma & ägare Johanna har en blogg (Kallblodsprinsessan) & en hemsida (Bullerbacken)! Den senaste bloggen jag kommit över skrivs av en ganska ung tjej, 21-åriga Annu som nyligen köpt sin foderhäst (Maestro). Jag är inte helt säker på om det stämmer eller om jag bara har fått för mig det, men jag tror de bor på Åland. Sist, men absolut inte minst, så läser jag (Stalltjej.se), en blogg som handlar om allt möjligt som rör hästar; nyheter, utrustning, frågor och svar, fototips, raser, ovanliga fakta, åsikter.. you name it. Ja, det var dom! Vilka hästbloggar läser ni?