BERÄTTA OM DIN HÄST: RAS, UTBILDNING, LYNNE
Ring Rauen
Åh hittade denna när jag letade andra foton och bara måste slänga upp den. Min stora kärlek Rauen och jag, mysekillen. <3
Blast from the past
Såg att de hyr ut ett av stallen på Brunnby (där jag red ett år på min gamla medis Lucas), 12000 känns dock otroligt billigt? Fyllde man alla 8 boxar skulle det bara bli 1500 var.
Minus hö & strö såklart men när jag red HerrHoney där vi stod i kallstall och alla köpte allt själv så insåg jag (tack vare att Malin var så öppen) att det egentligen mest är hö/silage som är krångligt, pellets köper man tokbilligt på typ Byggmax och sen om man vill ha kraft men det köper ju de flesta till ändå. . Enda är ju då att man bör ha bil såklart.
Fast det blir dyrt om man inte fyller alla boxar, och eftersom jag stått där vet jag att det tyvärr är ganska tråkiga ridvägar där, med mycket asfalt och man får rida en bra bit för att komma till bra vägar. Men det är nog bra om man främst vill rida i ridhus & på bana, tror de har fixat bättre utebana sen vi stod där, och ridhuset var fint på den tiden iallafall. Dock inte så kuperade hagar utan bara ängar. Kommer ihåg att vinterhagarna blev dyngleriga när Lucas stod där men verkar ha byggt en skrittmaskin där de låg nu. Det verkar lite seriösare där nu för tiden.
Minns att de som ägde gården förr egentligen inte ville driva stall och inte var så jättetrevliga. Inte för att de andra i stallet var det heller, det var ett sånt ställ där hästägarna inte tyckte att man var värd knappt ens ett "hej" om man inte stod som ägare.. Även om vi flyttade till mindre, små skruttstall på 3 boxar senare så var det skönare efter att ha levt i så kylig miljö i ett år.
Lucas i en av beteshagarna (2007)
Jag & Lucas vid stallet - det var skönt att kunna fixa ute men under tak!
Åh, fina Lucas. <3 Han var ett stycke för sig. Ingen ridtravare utan bruks som ni kanske ser.. men så fin & rolig.
3 år sedan
Fina Rauen <3
Valdag & Mors dag
Började dagen med att rösta, sen har jag ätit våffelfrukost med jordgubbar och nu ska jag snart åka och styrketräna och sen se X-Men: Days of Future Past. Underbar dag! Jag älskar att rösta och det är så viktigt att rösta i EU-valet i år när rasisterna får ökad framfart i hela Europa. Jag är egentligen Miljöpartist men till EU-valet blev det Feministisk Initiativ för min del, kryssade även för Soraya Post för jag tycker hon är helt fantastisk.
Hursomhelst! Nu startar två roliga veckor;
v22
Måndag Jobb, Honey
Tisdag Jobb, styrketräning
Onsdag Ledig, styrketräning
Torsdag Ledig, AR-Clinic m Bettan (hästarna släpps på sommarbetet)
Fredag Jobb, Honey
Lördag Styrketräning
Söndag Åker till Göteborg, se på Kent
v23
Måndag Åker hem från Göteborg, Honey (ev styrketräning, om jag hinner? Beror på när jag komm hem/bussar etc)
Tisdag Jobb, Honey
Onsdag Jobb, Honey
Torsdag Jobb, Honey
Fredag Ledig, Honey & styrketräning
Lördag Honey (ev styrketräning om det inte blir av på måndagen)
Söndag Honey, styrketräning
Så bara Honey 2ggr nästa vecka alltså men desto mer veckan därpå! Och Kent och clinic och ledighet och ändå bra med träning!
Och på tal om Mors Dag; här är världens bästa mamma på min gamla medis Lucas.
<3
Saknade pållar!
Om jag tänker på mina gamla medisar så finns det nästan alltid nåt jag saknar med dom
- Jag saknar att köra Ragge. Han var en jätterolig häst att hoppa och rida med men han är nästan den enda jag kört och mina starkaste minnen med honom är när vi stod i Norlins stall, då körde jag rätt mycket.
- Broke var en väldigt rolig häst, över huvudtaget. Han var lite pillrig och busig fastän han var rätt gammal, tror han var 21 när jag red honom.
- Lucas var bruksnordis och väldigt seg normalt, han var en häst man fick rida från stopp till start. Trav var hans värsta gångart men galopp gillade han. Ibland fick han ryck och buståg (även han trots att han var gammal), bl a sista gången jag red så red jag barbacka och barfota och bara myste. När vi nästan var hemma red vi längs med en nyklippt stubbåker och jag tänkte att ”gud vad kul det hade vart med en galopp över den”. Jag gav inga hjälper alls, men Lucas bara stack ut på den och började galoppera, det var som att han läst mina tankar och känt samma sak! Och han var INTE en häst som gick snabbare än skritt normalt och stack inte när han kände en. Jag saknar också att ligga på hans rygg och läsa, eller rida honom till hagen. Han är till denna dag den häst jag litat mest på.
- Mårten och jag kom aldrig nära varann och jag red honom så kort tid, men innan vi började bli osams var han en rolig härlig häst att galoppera på. Fullt ös medvetslös :)
- Jag saknar allt med Rauen, så det finns inget klart förstaval. Han är så speciell för mig. Jag saknar mycket hur han var innan han fick ryggont. Man kunde rida ut och galoppera 4 pers och han kunde lugnt lämna de andra framför sig och ta det lugnare om man bad. Jag saknar hans fjantiga sätt att mysa, han gillade att stå och gosa nära – men bara om det bara var vi två. Kom nån in i stallet när vi myste slutade han genast. Gullpojken.
- HerrHoney var också en rolig farbror. På ett lite obeskrivbart sätt. Jag saknar när man red Honey och han blev så GLAD att man galopperade. Då krumbuktade han så gulligt med frambenen, han nästan bockade fast det var inte en bock utan han liksom bara slängde runt med frambenen. Det var så gulligt och jag började alltid skratta så när han gjorde det. Skrattar också nästan alltid när tjejHoney brallar. Ibland blir jag arg om hon är fjantig och gör det för att hon tycker det går för långsamt men glädjebrallar gör mig bara fnissig.
Som tur är behöver jag inte sakna Honey nåt mer. <3 Pluttan! Hon ska få testa gå ut i stora hagen i em och om det funkar ska hon få stå kvar där. Hoppas! Men det borde funka nu.
Jag & Lucas
Tävlande
I den första tävling jag minns var jag banfunktionär. Skulle bygga upp ev hinder som revs. Vi har en bild på en allvarlig liten jag som barn, som står vid ett hinder och allvarsamt tittar på hästen som hoppar nånstans utanför bild. Tävlingen var i Norlins stall (som jag bodde granne med), i den stora hagen som även fungerade som ridbana ibland. Gissar att kanske 6 hästar tävlade, haha :)
Sen red jag på ridskola som så många andra. Först var Luleå Ridklubb på Bergnäset. Jag bodde i andra änden Luleå, i Bensbyn, och kom till ridskolan för mina lektioner, enbart. Sen flyttade man till nybyggda lokaler på Hertsön. Jag bodde sista tiden ensam med min mamma närmare centrala Luleå då och var ett tag tredjeskötare på en av storhästarna. Det innebar att jag en dag i veckan fick mocka & borsta honom. Vi fick aldrig någon kär kontakt hur mycket jag än försökte. Jag vet inte vem hans första- och andraskötare var och jag minns inte vad han hette. Han var en stor gråskimmel som varken var trevlig eller otrevlig, särskilt kul att rida var han inte heller. Inte för att jag red honom mer än andra. Det var nån slags försök att komma in på LRK mer, som misslyckades. Hertsötjejerna som hängde i stallet varje dag visste inte ens vad jag hette. På denna tid började jag kunna lite mer och jag anmälde min medryttarehäst Ragge & mig till en clear round.
Jag visste knappt hur det fungerade och jag minns än idag väldigt lite fastän jag borde vart iallafall tretton fjorton kanske (?). Jag antar att mamma fick ta hand om väldigt mycket (tack <3). jag minns när vi kom till LRK och när vi lastade ut honom med transportskydden på, och jag minns spiltan han fick låna och hur jag plötsligt steg i status hos ALLA. Det var inget snack om avdankad travare. Jag hade med en annan häst som inte var ridskolans, det var big enough. Jag minns inte att jag gick banan men det måste jag ju ha gjort. Minns inte att jag fixade honom. Däremot minns jag att vi värmde upp i andra ridhuset och att jag inte riktigt visste vad vi skulle göra.
På banan red vi in och sen vägrade vi ut oss på första hindret. Jag har skrivit förr om hur en funktionär på andra försöket ven till med en piska bakom oss när vi kom an på hindret så vi kom över, sen hoppade vi hela banan och trots att Ragge inte var nån stjärna på avstånd hoppade han hellre än bra och jag har för mig att det nästan gick bra. Sen vägrade vi en gång på sista hindret (som jag minns det) och då blåste de av oss helt. Jag har inget minne av att vara besviken. Mamma kanske kan måla upp en annan historia, jag plockar bara brottstycken. Men som jag minns det var det en kul grej.
Den seriösaste tävlingen i mitt minne är en ridlägertävling, ett par år innan, på Ponderosa 4H gård i Stråkanäs utanför Kalix. Det skulle bli mitt sista ridläger (det visste jag inte då) och jag hade kärat ner mig i min första ridtravare, Finstrimma. Hon var en extremt välriden ridtravare, kanske för att hon var ridskolehäst, men hon var så fin och ändå gick det undan som attan. Varje läger avslutades med en hopptävling. Jag var i den bra gruppen av två och slog en av mina två tuffaste konkurrenter; min lägerbästis Jenny på Ama Cindor. Strimma och jag var först när det var ett ekipage kvar. Sen blev vi slagna på mållinjen av Erica & Timong, en D-ponny som var snabb som en vessla. Men jag log störst. Vår ledare Lisa gav oss den hemmagjorda blå rosetten och flinade när hon fäste den och sa "Du ler ju större än solen". Aldrig har det väl funnits en gladare tvåa.
Jag & Strimma får vår rosett.
Vackra tjejen i vår fina blå rosett!
Ibland undrar jag. Om vi bott i Hertsön istället för Bensbyn, om jag vart i stallet varje dag och tävlat i alla tävlingar. Jag såg ju anslagen om dom. Skulle jag vart bra då? Jag tror jag skulle vart rätt bra. Jag var så orädd då. Men jag fick aldrig nån ponny som ung. Jag fick alltid stöd i mitt intresse men det fick stanna där. Även om jag fått en ponny bodde vi för långt från ridskolan. Min mamma red som ung men mina föräldrar var aldrig ponnyföräldrar. De fanns där men det engagemang och de pengar som behöver läggas in, det fanns inte. I synnerhet inte efter skilsmässan när jag dessutom fick sluta rida på ridskolan. Och även om det inte hade hänt, även om jag fått ponny som fem och haft ponnyföräldrar med massa pengar som skjutsat mig till tävlingar varje helg.. så hade vi ändå bott i Norrland och inte i Skåne. Inga tävlingar. Inga resor till några ponny-SM. Förutsättningarna är mer än talang och en bra häst.
Har jag nånsin undrat så inser jag idag när jag ser på nya tv-programmet Ryttareliten, att jag intet missat. Jag tror aldrig jag trott det, men det är ändå skönt att veta. Nu hade jag aldrig kommit så långt, men jag förlorade inget på att inte prova. Det känns skönt att veta att min väg, som ensam på ridskolan, genom ridtravare istället för elitponnys och halvblod, som enbart medryttare genom ignoranta och trångsynta hästägare, är den bästa vägen jag kunde gått. Inte en sekund ångrar jag all den lärdom det gett mig, lärdom jag kanske aldrig fått på samma sätt om jag fått en ponny som tio. Nu säger jag inte att man inte kunde få den ändå, men i min egen historia skulle jag inte skriva om ett kapitel när man ser tillbaka. Kanske en paragraf här och där men inget som ändrar historien. Det var dock ett vanisnnigt intressant program, missa heller inte den i mitt tycke något mer hästintressanta webbserien Ryttareliten: Stallet som handlar om hästskötarna (på SVT Play)! Det är tyvärr kortare avsnitt men det första var väldigt bra!
TV-programmet gjorde mig även sugen på att tävla, just för att jag aldrig vill tävla så som det ser ut där. Mer än någonsin cementerade programmet hur mycket jag gör detta för kul, och hur mycket jag faktiskt inte kommer bry mig om någon placering i sommar. Framför allt ska vi bara ha det så jävla KUL på Rikset! (Jag är dock helt livrädd att vi ska göra en "Tornesch" innan och att hon typ ska bli dålig just innan så vi inte kan åka. Det går ju så snabbt och kan hända i hage likväl som när man rider.)
Throwback Thursday 2: Broke
Åh jag satt och kollade lite gamla kort igår och hittade kort på mig & Broke :)
Lilla gullplutten <3
Åh vad fin han var.
Jag var så glad när jag red honom.
Det är helt sjukt vad gamla de flesta av mina kläder är; här var det 2006 och allt var splitternytt. Kolla vad snygga mina Ariatkängor är. Fatta att de hållt till 2014!
Vårtrött plutt. <3
Frivillig utmaning
Snor denna från Annu, frågorna är såklart utformade för att man ska ha sin egen häst men jag jobbar runt dom :)
Honey Bird Twitter är född 2001 och är en varmblodig travare. Det är inte många som tror det vid första anblicken eftersom hon är så liten men she's got the tat to prove it ;) Hon har både blivit misstagen för att vara Arab (av min CR-tränare som f ö har araber själv) och just nu är det en av de nya hästägare som tycker som ser ut som en.. eh, åsna. ;) Honey sprang 5 lopp som travare och placerade sig en gång, en fjärdeplats. Mellan 2003 & 2007 hoppade hon runt hos massvis med tränare och 2008 kom hon till Louise som red distans. Johanna hade henne på foder ett tag (ett år tror jag) och köpte henne ungefär samtidigt som jag började rida henne, hösten 2011.
När Louise köpte henne kröp Honey upp i boxhörnet om en man klev in i boxen och var extremt rädd om sitt huvud. Det är nästan svårt att förstå idag, när det bästa hon vet är att bli kliad i ögonen, men hon har inte glömt det tråkiga som gjorde henne så. Vem som helst kan hoppa upp på & hantera Honey idag, men det tar ett bra tag innan man verkligen får hennes förtroende, det tog ett år som medryttare innan jag kände att hon litade 100% på mig. Hon har lätt sadeltvång när man sadlar/täckar, och är extremt känslig för hjälper, vilket jag verkligen uppskattar hos en häst (känsligheten alltså). Hon är dock ett extremt stoigt sto och det är mycket på humör för henne; i början av ridturen kan hon hugga efter skänkeln medan sen när hon blivit bättre humör har hon inga problem med den. Men man får välja sina strider med henne. En dag när hon är på dåligt humör är det ingen idé att försöka få till ett dressyrpass på banan.
Honeys skolningsnivå ligger väl någonstans mellan LB och LC, om man då ignorerar det faktum att hon inte kan fatta höger galopp på kommando utan hellre tar vänster, även i höger varv. Vi tränar på den, främst med hälp av hörn & volter just nu. Varken jag eller Johanna har hoppat så mycket men det är nåt jag skulle vilja göra mer när hon är mer i form. Hon är lite osäker över hinder men jag tror att det är mest för att hon inte gjort det så mycket. Hon har löshoppat hyfsat högt innan jag började på henne.
HÄSTAR ELLER PONNYS? VARFÖR?
Jag gillar både och, jag var en sån där som sörjde när jag fick gå från ponny till stor häst på ridskolan. Älskar shettisar så mycket. Men rider enbart häst såklart, och som ryttare uppskattar jag väl det "vuxnare" sinnet mer. En av de saker jag gillar med travare är att de är ganska "lagom" i storlek. Halvblod på 180 må vara maffiga men nää..
FÖRSTA HÄSTEN/PONNYN SOM DU RED MERA SJÄLVSTÄNDIGT PÅ?
Jag fick rida självständigt det första jag gjorde, på lilla grannshettisen Cirre! Det var bara sitta upp och rida ut. Ibland red jag med de större tjejerna och deras ponnys men vi kom ju oftast på efterkälken så ofta red vi själva. Gjorde det så långt tillbaka jag kunde minnas, från att jag var väldigt liten. Det är väl en annan femma om man bor i Stockholm men alla i byn på 500 pers visste att det var Nyströms unge på Nilssons ponny.. :)
Kanske inte riktigt såhär liten dock... Det här var 1986. Jag 3½, Cirre 14.
VILKET ÄR BÄTTRE, BARFOTA ELLER SKODD HÄST? VILKEN STORLEK HAR DIN HÄST PÅ SKON?
Jag är inte alls nog insatt för att ha en åsikt här. Som med allt annat har alla hundra olika åsikter. Min gamla medryttarhäst Broke var barfotahäst och det var inga större konstigheter. Vi hade boots på vintern och red som vanligt. Synd att jag inte var så brydd i sånt då. Det barfotafolket pratar om låter väldigt logiskt och vettigt men många säger också att man inte bör försöka göra om en häst som en gång blivid skodd till barfota och det låter också logiskt. Till syvende och sist får man nog ändå ta sig en titt på sin häst, sitt område, vad hästen funkar med och därefter köra på det. Honey skos runtom, året om och har alltid haft trevliga hovar tycker jag. Vet inte vad hon har för size men hon har rätt nätta hovar.
ATT KLIPPA HÄSTEN. FÖR ELLER EMOT?
Jag tycker inte man ska klippa hästen bara för att man "ska", utan för att det finns ett syfte. Tränas hästen aktivt och är en svettis tycker jag absolut att den kan klippas. Många upplever ju att hästen orkar mer om den är klippt också. Men blir den inte så svettig och mest tar det lugnt på vintern, nä, då finns ingen större mening. Honey är jättegrinig när pälsen växer, men jag vet inte om det skulle göra nån skillnad att klippa henne. Det växer ju oavsett.. Man inte behöver täcka på en oklippt häst lika snabbt (om det inte är en modell känslig, som Honey) så det är ju fördel oklippt.
Sen tycker jag inte att man behöver vara så jävla rädd för att hästen blir lite svettig på vintern. Det är viktigt att känna av sin häst om den blivit svettig i kallt väder såklart, men så länge den inte blir kall är det sällan någon fara. Det där med att ställa ut en blöt häst har aldrig riktigt ringt rent för mig för jag rider oftast på kvällen när hästen ska in i boxen efter ridturen, eller så rider jag på dan på helgerna och då ser jag till att ha tid för att hästen ska hinna torka om den blir blöt. Ylletäcke är ju #1 i att dra ut fukten ur en blöt häst, på med det så tar det inte så lång tid? Men igen, don efter hästperson.
Klippt Ragge.
GÅR DIN HÄST ENSAM I HAGEN ELLER MED FLOCK? VARFÖR?
Flock, lätt. Hästar är sociala djur, det finns inga argument för mig som stödjer ensam i hagen om det inte är typ en sjukruta. Kan förstå att man delar upp i sto/hingst&valack-hagar eller om hästar bråkar & inte kan stå ihop men då tycker jag det ska vara en 50/50-flock. I de flesta kollektivstall jag ridit i har man haft en flock. I Brokes stall fanns det två hagar, i Lucas första stall var det uppdelat på hösten med 2-3/mindre hage och flock på sommarbetet. Men sen tycker jag absolut att flock är bäst. På Runsa är det 9 hästar i flocken vid fullt stall, idag har vi hästar som är mellan 3-22 år gamla i flera olika raser (2 Varmblodstravare, 2 Kallblodstravare, 1 Nordsvensk, 1 Halvblod, 1 Quarter, 1 Morgan & 1 Frieser/Arab/Lipizzanerkorsning). Tycker det är helt underbart. Det är klart att det är lite mer hål i täckena och småsår än när vi inte hade några yngre hästar men sånt händer ju.
VÄRDERAR DU MERA LYNNET ELLER UTSEENDET PÅ HÄSTEN (SÅ SOM FÄRG?)
Väljer man färg på denna fråga är man ju dum i huvudet. That being said är det väl ingen som inte vill ha en snygg häst, men att klicka är ju #1. Sen ska det sägas att det där med utseende är SÅ jäkla subjektivt. Kan inte säga att en vinterlurvig herr Honey var det snyggaste jag nånsin sett när jag började rida honom, men sen när jag lärt känna honom blev han mycket snyggare. Det är ju lite så när man är kär också. Minns en kille som jag tyckte var SÅ snygg när jag var ihop med honom och nu om jag ser nån bild från den tiden så tänker jag "..really?". Haha ;)
Jag är svag för tecken i ansiktet, ju större desto bättre, men skulle aldrig köpa en häst bara för att den var snygg. Dock skulle jag kanske provrida en snygg bläs före en brun utan tecken.. Men sen är jag ju lite knäpp ang lynne också, ser jag en annons där det står "väldigt speciell, utmaning, kräver mkt jobb" blir jag bara "Oh YES!" Haha. Jag gillar knäppisarna. :D
HURUDAN ÄR EN BRA HÄSTBLOGG?
Jag vill höra om ALLT. Ju mindre desto bättre. Är det verkligen bara jag som helt plötsligt upptäcker mig själv klockan 2 på natten googla om stigbyglar? Eller andra nörddetaljer liksom. De flesta större bloggar är ju tävlingsryttare, jag vill dock läsa om en hel vardag och inte bara ytan. Jag läser mer hästbloggar än vanliga nu för tiden, mina favoriter är Elfstrands & Annu. Jag är liksom inte intresserad av hur man ska träna för den & den och man tävlade där och där och inget vardagligt där emellan utan jag vill gärna ha allt. Funderar man på spånbyte, vad händer i stallet? Et cetera.
Sen gillar jag mycket bilder & en bra design, två saker jag vet att jag själv får skrapa på foten med.. Men jag vet inte hur man ska få till det om man inte har nån att fota en när man rider. Dock borde jag ta mig i kragen ang designen.. Jag har lite dåligt samvete för att jag åter igen släppt bollen med att fota seriöst med min G12:a men just nu kan jag inte överföra kort så det känns så menlöst.
Man kan dock filma och sen ta screenshots, som jag gjort här.
VÄRSTA AVRAMLINGEN?
De jobbiga är alltid jobbiga på sitt vis, som när jag for av Honey i somras var inte avramlingen jobbig men hon började gå hemåt, sprang ifrån mig och vi hade ridit över en hyfsat trafikerad bilväg så då hade jag lite panik över det. Rauen då jag fick hjärnskakning är nog då jag skadat mig värst, tvåa där blir när jag gick omkull med Ragge, fick honom över mig och stukade foten. Det var 1995 och jag är fortfarande svag i höger fot och kan få kramp om jag vrider den utåt på fel sätt, t ex om man ska försöka ta stigbygeln själv.
Sen har jag åkt av Ragge utan att jag gjorde illa mig så mycket haha ;) En gång kom vi glatt galopperade baki Larsärs i Bensbyn en höstkväll och så blänkte det väl till i nån vattenpöl och hästen som normalt inte var tittig för mycket tvärnitade på hasorna och jag flög i vacker kullerbytta över nacken och landade på rygg. Dock utan att slå mig som tur var så det var bara gorma på hästen och upp igen. Herregu. Hade det skett idag hade man ju haft ont i en vecka!
HUR MÅNGA TÄCKEN HAR DU TILL DIN HÄST?
Hoppar denna lite eftersom jag inte vet exakt hur många täcken Honey har :) De jag kommer på på rak arm är ett ridtäcke för vintertid, reflextäcket, ett par olika fleecetäcken som hon sover i vintertid. Ylletäcke som jag använder som svettäcke eller om jag vill värma upp henne (t ex om det regnat ute och vi ska ut, så får hon stå & mysa i yllet ett tag först). Sen har hon ett stalltäcke för inomhusbruk om det är riktigt kalla vinterdagar och lite olika vintertäcken. Honey är känslig om ryggen och behöver täckas på tidigt om hösten så hon har alla möjliga olika tjocklekar beroende på behov.
Rauen hade flest täcken av alla hästar jag ridit, Carina var en riktig täckoman :)
HUR OFTA MOTIONERAR DU DIN HÄST?
Ja nu är hon ju då inte min häst men när hon är igång och jag & Johanna är friska rids hon ganska kontinuerligt de flesta dar i veckan. För mig är det en självklarthet att rida henne varje medryttardag (om hon inte är dålig eller om jag är det). Hade jag egen häst och medryttare skulle jag ju planera hästen schema runt att hen blev motionerad de dagarna. Jag har fria tyglar av Johanna och får hitta på lite vad jag vill, självklart vill jag ofta massa saker :) och hittar på nåt kul då & då men man får ju alltid anpassa sig efter situationen. Även om jag skulle vilja börja hoppa så är det bygga som gäller just nu. Det verkar som att vi ska ha det här Oktobervädret länge nu vilket är piss för hennes mugg men bra för underlaget så om jag bara kunde bli frisk kanske vi kunde komma igång lite! Men det gäller ju jämt t ex om hon ridit till Göranstorp två dar i rad så rider jag inte dit på min dag även om jag kanske vill, för hon ska ju få omväxling också. Honey blir 13 i år och alltså i sina prime years, hon mår bäst av att röra på sig varje dag. Om det blir såna viloperioder som det var nu pga rygg eller dåligt underlag är hon som en tickande bomb sen.
ÄR DU EN FÖRSIKTIG ELLER DUMDRISTIG RYTTARE?
Både och eller varken eller, haha. Var nog mer dumdristig när jag var yngre, men sen beror det mycket på hästen också. Jag brukar säga att Honeys paradnummer är tvärnit ur galopp med ryttare i halv pik över nacken och det är nästan bara till hälften ett skämt. Älskar att sitta på henne i fyrsprång men det är alltid vaksamt och i stolsits jag gör detta, för att ha handbroms och sitta kvar om hon blir osäker och nitar. Men det är så jävla härligt också, så där är väl dumdristigheten. Kan inte låta bli. Sen kan man vara nyttigt försiktig, dvs inte vilka rida på okänd mark för att man kan skada hästen men jag är inte rädd för mycket som att t ex hoppa eller så. Av anledningen ovan skulle jag aldrig (eller iallafall enbart under extremt kontrollerade former) galoppera Honey barbacka, men jag är inte längre rädd att göra det.
Men ska man placera sig i någon ände så blir det nog mer på dumdristigsidan iallafall, även om jag inte är jättelångt från mitten. Jag drömmer om att hoppa en fältbana eller rida Hubertusjakt, det är verkligen två saker jag skulle vilja prova, på rätt häst. Honey skulle t ex aldrig bli en bra fälttävlanshäst med tanke på hennes åsikter om vatten. Däremot skulle hon säkert funka på en Hubertusjakt, om hon bara inte kickade efter andra hästar ;) Barrel race tycker jag ser sjuuukt coolt ut, och Working Equations speed test också. När jag var liten var gymkhana & hoppning mina favvos.
Hej åttiotal
Hittade massa gamla hästrelaterade foton hos mamma som jag velat visa här men halsflussen kom mellan så det får nog bli nästa gång jag är i Luleå. Tillsvidare får ni nöja er med denna fina bild på mig & Cirre. Han var 10 år äldre än mig och var säkert närmasre 20 på denna bild. En härligt tjurig liten shettis som lärde mig mycket!
Luleå!
Nu är jag hemma i Luleå och ska försöka blogga ikapp senaste veckan. Inte just nu dock, njuter ett tag av att inte göra ett skit.. Kollar gamla kort och hittade denna gamla favorit; första gången jag satt på en häst 3 1/2 år gammal. Fina Cirre. <3 Sen var det kört, haha!
Vad har jag gjort nu?
Vart en jättejobbig dag idag, bara försökt dränka all min ledsenhet i andra grejer. På eftermiddagen hittade jag en propp för dressyrtävling på Ridtravarförbundets sida, på Denan som inte ligger alltför långt bort. Vips hade jag SMS:at Johanna som sa "Absolut!". Aaah.. Nästa puckel är att ta sig dit & hem. Löser jag det så ehehe ja då är vi väl med då. På häst som jag ej ridit på 3 månader. Sjuk i huvudet, vem jag? Jag är redan nervös och då kanske det inte ens blir av..
Blir det av, då blir det i klasserna E:0 (skrittprogram) och kanske D:1 (skritt + trav).
Åh herregud jag kissar på mig av bara tanken.
Men grejar jag ändå att få oss dit på nåt sätt så beror det såklart även på hur hon känns nu när jag börjar rida henne. E låter ju lätt men det ska ändå vändas snett igenom på lång tygel.. Jag tror vi grejar båda program men D-programmet innebär trav med förlängt steg. Det är ju inte supersvårt på henne och man får rida lätt i den biten men jag vet ju inte hur hon är i temperament just nu. Hon har brunstat sen hon kom hem så mm.. Ja vi får se.
Vore så sjukt kul ändå. Jag skulle ju jättegärna vilja tävla henne på Ridtravarrikset i sommar (om det kommer nånstans hyfsat nära oss) så då skulle det vara skönt att få övningstävla lite innan dess. Sist jag tävlade var på Ragge på Luleå Ridklubb och det var nog fortfarande 90-tal.. synd att jag inte har några foton på det. Eller kanske inte HAHA. Vi hoppade en clear round (pay & jump heter det väl nu för tiden) och först vägrade vi ut oss på första hindret. Men eftersom det var CR fick vi testa igen och en funktionär hjälpte oss genom att lappa till honom med ett spö på ruman när vi skulle hoppa av första hindret (!). Sen hoppade vi hela banan men vägrade ut oss på sista hindret. ja så kan det gå, lilla Ragge.
Filifjonkan!
Nu när Robin flyttat har vi fått tillbaka hacket, så jag rotade fram ett träns och försökte passa in det men blev lite osäker på höjden och började kolla bilder på Honey för att jämföra. Blev så nostalgisk så jag måste visa några :)
Det SKA finnas gräs här under!
Hjärtat. <3
Puss!
Ååååh började nästan gråta när jag såg denna. Mysrumpan..
Gullunge!
Ring Rauen
Blev så nostalgisk över Rauen så jag var tvungen att leta upp lite fotobn från vår tid ihop. Fina killen. Han älskade att mysa & gosa - men bara om ingen annan såg. Tuff kille. :)
Älskling!
Åh, tog nästan till lipen idag när B lade upp foton och en video på Rauen & Besten på Facebook, hon har vart uppe och hälsat på C. Lipen var mest pga Rauen såklart, min älskling.. åh vad jag saknar honom, finaste killen. Med sommartjockismagen hihi.
Älskling körs av C (B rider Besten) <3
Det var en gång för så länge sen..
Det är snart Augusti vilket betyder att jag snart har bott 11 år i Stockholm. Och då är det också 11 år sedan de här bilderna togs, som jag hittade häromdagen. Det här är sista dagen med Ragge. Han hade ryggont då och kunde inte ridas men jag minns den dagen som om det var igår, vi myste, badade och hade jättehärligt.
Fina Ragge <3
Vår sista dag.
Har haft en helt perfekt sista dag med Honey. Har fotot & filmat lite som kommer sen, har även kvar foton att visa från ridlägerveckan, men just nu blir det bara iPhonefoton. Hade med mig massa saker idag så jag for till stallet först, lämnade det där, hämtade repgrimma & hjälm och tog bussen tillbaka till hagen. Hälsade på alla andra först + oooade över lilla gulle Walentino som låg ner och vilade lite.
Medan jag gjorde det kom Honey fram till mig. Är det inte det finaste som finns, att få vara en hästs människa? Gosade lite och sen satte jag på repgrimman och så hoppade jag upp och red barbacka till stallet. Där tog jag lång tid på mig att gosa & fixa & mysa, och sen red vi ut. Det var fantastiskt väder, nästan lite för varmt, men hon kändes stadig så jag beslöt att ta Oxunda runt. Det är min älsklingstur på Runsa så jag är så glad att det blev både min sista tur på henne, och min sista Runsatur. Först var hon lite tjurig och verkligen seg i steget (eftersom hon tyckte hon skulle få gå tillbaka till betet) men sen kom hon igång. Ledde henne förbi fåren & över bron för jag ville inte tjafsa med henne idag. Dock blev hon lite tjurig direkt efter när jag hoppat upp och skulle inte gå framåt, men det gav sig.
Vid räddningsområdet stod en bil i skuggan under ett träd, full av hundar. Blev lite arg över det (de hade soltak öppet + 1 dm ruta, men ändå!) men sen började de morra och skälla och hoppa i bilen när vi skulle rida förbi. Honey försökte tre gånger men blev rädd när det började klösa på rutan när vi var just bredvid bilen, så efter tredje försöket hoppade jag av och ledde förbi bilen. Sen gick allt bra resten av turen, vi blev skällda på vid hundgården vid Verka, men det var inget speciellt. I skogen mötte vi en lite Schipperke som också skällde på oss men det brydde hon sig inte alls om. Vi kom i skugga lagom mycket så jag behövde inte fundera på värmen så mycket alls, det är ju många naturliga skrittsträckor på rundan så hon varvade alltid ner igen.
Älskade Oxundarundan! <3
När vi kom hem stretchade jag henne både runt om och med benen, och sen fick hon kalasa på 8 äpplen, 2 kilo morötter, en hel förpackning med runda hårdbrödkakor & det halva kilot som hon inte redan ätit upp av hästgodiset. Hon kämpade tappert men gav faktiskt upp efter ett tag. Haha! Så hon får väl resten av J sen. Sen blev det dusch, och så lade jag på en handduk på henne och red barbacka tillbaka till hagen sen. Där sprayade jag henne, och när jag var klar med det så liksom.. tog det stopp.
Helt plötsligt började jag bara Lille Skutt-grina och hon var så go och fin och lät mig krama henne om ansiktet fastän jag stod och bara skakade och tjöt. Fina fina fina tjejen. <3 Sen gick vi ut i hagen och jag kollade så hon inte drack för mycket, och sa hejdå till alla andra hästar. Sen gick de och åt, och jag satt i skuggan vid vattentunnan och ville inte bara gå därifrån. För då skulle det vara slut. Efter ett tag kändes det ändå som rätt tidpunkt, då gick jag och klappade om henne lite till, pussade henne på mulen tills hon blev sur <3 och sen gick jag nåt steg bort från henne, vände mig om mot henne igen, och hon hade huvudet uppe och såg på mig. Och då vände jag mig om och bara gick och såg aldrig tillbaka. Och grinade ännu mer.
Fina fina Runsa där jag ridit Rauen & Honey (& Mårten) i 5 år. Och nu är det slut.
Känner mig helt tom och så jävla ledsen nu.
Kort hästfri vecka
Har vart rätt skönt att vara hästfri denna vecka, men hade vart rätt skönt att ha varm päls att gråta ut i också.
Gråta blir det mycket av imorgon, sista dagen med Honey. Är på väg till Hööks just nu för att köpa hästgodis, sen ska jag även plocka upp bröd, morötter & äpplen innan jag åker hem. Hon ska få riktigt kalas imorgon. Hoppas att få till en Oxundarunda, alternativt blir det en Manillarunda. Vi får se!
Näst sista lördagen
I lördags hoppade jag av bussen vid Manilla och hälsade på sommardästa hästar som blivit släppta där i morse. Hade vart fullt race, glatt gäng. Fina flocken, vad jag kommer sakna alla andra hästar på Runsa. <3 Honey följde snällt med ut men när vi promenerade till stallet (1,6 km) skriade hon FEM gånger på vägen! Detta från en häst som ALDRIG gnäggar. När jag kom till stallet fick hon stå i gången och svalka ner lite (det var varmt ute men är alltid skönt i stallet), B & C kom just då. De hade hört henne ropa och trodde alla rymt, haha!
Döööööör på Walentinos flugtäcke, vill ha. Så fint.
Världens finaste & sötaste Filifjonka.
Bestämde mig för att behandla ridturen som en sista, för man vet ju aldrig. På lördag kan hon ha dragit av sig en sko eller ha ont i ryggen eller nåt, och då vill jag ha haft en fin sista ritt. Och fin ritt blev det. Vi red till Göranstorp, klassisk tur med galopp upp för backen och en bit till, saktade av till trav och samlade ihop henne låg och rund och hon var som en klocka, FINASTE TJEJEN! <3 Sen lite blandade gångarter till Göranstorp, tjötade med A lite och sen tjuvgalopperade vi en sista gång på ängarna till Manilla. Jag skulle faktiskt inte göra det normalt nu när silaget växer men vem vet när jag får galoppera på de bästa ängarna igen så jag var "för en gångs skull" olydig. ;D
OBS att jag mötte en BIL på Göranstorpsvägen! Händer typ 1 gång vartannat år.
Sen skrittade vi genom skogen till Göranstorpsvägen, och tog varggropen hem. Vid gravplatserna red vi ner och badade, efter lite övertalning gick hon till och med ut i vattnet och plaskade och verkade tycka det var riktigt roligt. DUKTIGT för en vattenskeptiker som hon. Jättekul! Blir så glad när hon litar på mig så. Hon fick även en dusch när vi kom hem och därför promenerade jag henne tillbaka till hagen sen också, jag fick ordentligt med motion den dan! Jättehärlig fin sommartur. Blir det vår sista var den klockren. Vet inte riktigt vad vi ska hitta på på lördag, jag tar det när jag kommer dit. Kommer bli mycket bölande, oavsett. :'(
Plask plask!
Nyduschad på väg tillbaka till betet.
Synkroniserad vattendrickning med Sudden.
Lugn mammahelg
Eftersom min mamma har varit här torsdag-idag så har det vart relativt lugna dagar fre-lör nu. I fredags blev det en skrittur med C/Robin, C's hund Ramses, och mamma. C tömkörde och jag red, trevlig lugn tur utan större händelser, Honey var pigg och hade nog gärna jobbat ordentligt egentligen men nu blev det bara lugnt. Stämde av lite öppnor här och där, gick riktigt bra fast jag lät tyglarna hänga! :)
På lördagen var mamma & jag i stan från 10-18 och sen for vi till stallet. Hade egentligen planerat att hoppa med F/Cytra på lördagen och det hade vart perfekt när mamma var med och kunde fota oss, men J hade fått en sista minuten-tid för tandkoll, vaccinering & besiktning (för fodervärden) så hon fick inte ridas svettig och då tog vi istället en promenad på kvällen. Mamma tog några kort på ängen på oss, ska visa sen.
Honey var f ö UA, hon var lite gallig i alla fyra ben och hade maskat efter böjprovet haha. Hon hade markerat 4-5 steg just efter och sen var det lugnt. SÅ typiskt henne, gapskrattade när jag läste besiktningsprotokollet. Lilla fjompan. ;) Skönt att hon var bra, men det var ingen överraskning för hon är ju rätt bra på att visa när hon inte är det. Vi får väl se när hon åker nu, har inte hört nåt än och J har lovat att säga till när hon vet så jag hinner säga hejdå. Men det blir väl nu i Juni antar jag.
Nu har jag precis lämnat av mamma för flyget, lämnat igen bilen och nu ska jag tvätta snart. Vi har vart förbi IKEA idag och jag köpt mig en trådback där jag ska ha mina stallkläder här hemma, skitbra. Allt har bara legat på hög i garderoben där jag har stallkläderna så har verkligen behövt detta! Ska iochmed det även ta och tvätta det jag har hemma så det är rent, ska ta hem det jag har i stallen i omgångar sen och tvätta det med. Vem vet, sen kanske det kommer ett inlägg där jag visar alla mina ridkläder? Tänkt göra ett sånt i evigheter men det har inte blivit av.
Saker man kan göra när man är hemma sjuk: Scanna gamla kort
Allt för länge skjutit upp att scanna in dom här korten på Mayan från när jag var och hälsade på henne i stallet där hon tränades till travare (kanske runt 94-95?), och på Ragge från april 2001 när jag hade med kamera och fotade honom lite när vi var ute och körde. Har glömt bort vad man kallade den här vägen men det är skogsvägen som går från Lassvägen, mot Sinksundet/Björsbyn. Varsågod Linda :)
Tycker det är så himla trist att man inte har fler kort från förr i stallet, man glömmer hur bortskämd man är med kameratelefoner och digitalkameror nu för tiden! Man kan fota allt, och har alltid med en iallafall medioker kamera via mobilen. Jag har lite fler kort på Ragge där han är lite snyggare (han var nyrakad här), men hittar dom inte just nu. Tog ett gäng fina kort när jag skulle flytta till Stockholm, och ska ha ett par fina svartvita silhuettfoton nånstans. Nåja, nån dag dyker de väl upp!
