Lägsta hoppklassen är 40 cm. Den är vår. Absolut inget mer. Nästa är 60 men nej. Vi har hoppat två gånger tillsammans i skrivande stund (oväntade skutt i skogen ej inräknade), ett par över ett kanske 20 cm stort kryss och ett par gånger för några år sen över kanske.. 50-60? Då var jag så osäker och hade för långa läder så det blev mest pannkaka. Så även om vi måste trava oss runt 40-banan är jag nöjd bara vi gör det. Vi kan komma sist, det går jättebra. Grejar vi en 40cm bana om 3 månader är det en vinst i sig.

 

- Mina nerver. Hon har egentligen inga problem att hoppa och har löshoppat en del med sin förra medryttare (vill jag minnas iaf, har för mig att jag sett kort på det) men då varken jag eller Johanna brytt oss om att hoppa tills nu behöver hon stöd, så jag får inte paja det genom att vara nervös. 

 

Eftersom vi inte börjat träna alls än ser jag inga fler utmaningar just nu. De finns säkert men de blir nog mer uppenbara sen i sånt fall. Jobbar vi med kondis & styrka ute så går nog detta bra. Min plan nu är att öva bommar, kanske lite markarbete, tempot i galoppen - men främst först vänja oss så det inte blir nån grej, och att jag ska hitta balansen. Tveksamt om vi ens gör nån "bana" innan vi åker. Jag tror defenitivit hon orkar hoppa 6st 40cm-hinder i trav så det är grunder vi ska öva. Och rida för Emelie så fort det går, om jag har råd..

 

 

Jag hade hoppats att denna inte skulle vara med och är inte säker på om jag vill göra detta eller ej. Försökte få tips och alla säger att man behöver en vän med, men det är ju inte säkert att Malin kommer så jag vet inte.. Såhär såg det ut sist vi försökte helt själva.. Och detta är även varför jag inte gråter blod om det inte blir nån löshoppning.. ;) Jag & Johanna bestämde idag att testa löshoppa henne nån dag så jag suger på den karamellen lite. 

 

Älskar när hon blir taggad i videon och börjar trava när jag leder henne, söt.

 

Två inlägg från hoppningen (& Traben) förra året; ett & två