Helgens ridning

I fredags tog vi det lugnt. Pysslade på i sakta mak och eftersom det var kallt & hårt ute blev det mest skritt. Det var dock inte helt stumt och på vissa ställen kändes underlaget helt OK så då vågade vi trava lite. Är det inte så himla fascinerande hur man känner underlaget genom hästen? Det var beckmörker och eftersom vi inte skyndat ut hade vi inte jättemycket tid på oss så vi red mot Göranstorphållet, en bit bortanför backen och vände sen. Jag var så trött efter en riktig skitvecka på jobbet så det kändes lagom även för mig.
 
Fastsatt bara för att jag skulle gå & hämta sadeln.
 
Igår hade jag tänkt åka ut tidigt men sen blev det inte så utan jag kom ut senare. Solen hänger så lågt redan vid ett-två nu så jag red först, hade först tänkt rida Manilla men ångrade mig och red Varggropen. Det var ännu kallare idag så Göranstorpsvägen kändes & lät som asfalt och det var lite halt just när vi svängt av mot Varggropen men sen blev det bättre i skogen där vi kunde trava ett par gånger. Sista biten upp från sjön blev det både bock & galopp ;)
 
Det är trist att inte kunna rida ordentligt men på ett sätt känns det nästan skönt att rida kravlöst, för vi fick en lite knölig start och jag hade absolut inte väntat mig att hon skulle börja testa mig igen. Men nu känns det mer som vanligt igen, mer och mer för varje gång. Nu känns det som att vi aldrig vart borta, eller att jag aldrig bara ridit henne en dag i veckan. Det är verkligen att vara hemma.
 
Det är fem veckor sen pojkHoney flyttade (dags att ändra headern snart). Känns både som att det borde vara mer, och att det var nyss. Herregud. Just nu brottas jag mest med att komma in i att jag inte längre är viktigaste medryttaren i världen. Haha. Ja det kan ju låta lite fånigt och ego men när jag hade andra Honey så hade jag honom ofta fler än tre dar i veckan även när Malin bodde här (eftersom hon hade så mycket annat), och jag var den som red mest kontinuerligt på honom senaste halvåret. Och sen hjälpte jag Malin så mycket & tog honom heltid 1½ månad och bestämde upplägg och sånt helt själv. Så det är en helt annan värld att inte alls vara lika behövd och tre dagar i veckan känns så lite. Men samtidigt är det galet skönt att ha mer fritid igen, jag är så himla glad att jag äntligen börjat träna igen och äntligen sakta börjar få ordning på lägenheten (hrrm, köket iallafall). Så just nu är jag nog där jag ska vara, men som vanligt vill jag ha allt på en gång. Det är roligt också att jobba med någon på samma häst, annars är man ju just själv i sina funderingar. Svårt att sätta ord på. Men jag är alltså jättejätteglad som allt är nu, jag måste bara tygla mitt ego lite. Malin har berömt mig för mycket.. ;)
 
Nu ska jag trycka i mig några alvedon för jag vaknade med nån konstig huvudvärk. Om ett par timmar kommer Johanna & några till och hämtar upp mig och så ska vi till Globen och gå på Stockholm Horse Show! Vi har biljetter till finalen (från 17:30) men ska gå på mässan först så vi tänkte åka dit i god tid så man slipper trängas alltför mycket. Ska inte shoppa något pga pank, hoppas shoppingtarmen håller sig i styr. Men då ska det vara ett himla bra mässerbjudande för att jag ska falla dit.. Är inte så mycket jag behöver just nu heller (förutom nya Ariatskor + vill ha en ridkjol) så det underlättar ju lite..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

borrowedhearts

Mina äventyr med min medryttarhäst Honey Bird Twitter, samt allmänna funderingar & tankar om hästar, ridning & stall!

RSS 2.0