Nu är jag nöjd med mig själv. Och lite irriterad.

Men mest nöjd, för nu har jag funderat lite och kommit fram till nåt jag tror är bra!

Jag blev, som jag skrev tidigare, lite förskräckt över hur dålig min sits var. Jag hade trott att det var lite småkass men den ser verkligen blä ut! Så det är nåt jag måste tänka på, eller snarare nöta så mitt muskelminne kommer tillbaka.

 

Anna tog ett kort (som jag inte tänker visa för det ser heelt gräsligt ut), där jag tyckte att jag gjorde en bra halvhalt och sen fick en fin halt efter. Nu är det ju svårt med foton för man kan fånga fel sekund men.. ja, jag lutar mig BAKÅT och har dessutom för långa tyglar, så händerna är i knät.. Alltså, det här är ju pinsamt. Ser ut som att det är en total jävla nybörjare som rider! Jag börjar seriöst tvivla på mig själv som ryttare efter de här fotona, hur värdo är jag egentligen?! Jag måste verkligen inse att LA-dressyren jag kunde på ridskolan är BORTA. Men inget ont som inte har nåt gott med sig för nu ser jag ju verkligen vad jag måste jobba med. Nu ska jag verkligen tänka på axlar och skänkelns placering, och sitta på "triangeln" istället för rumpan! Det är min grej. Kanske tänka lite på händerna också, Anna filmade bara lite och dessvärre bara när det gick rätt dåligt så jag hoppar till lite åt alla håll då Honey tjursparkar, svårt att avgöra om mina händer är i rätt läge och stilla. Men allmänt då + på fotona tyckte jag det såg ut som att de eventuellt är lite långt ner.

 

Och när det kommer till Honey så tror jag att jag krävde lite mycket av henne i lördags. Hon kändes bra i skritten och då körde vi trav och det gick inte alls. Sen har jag tänkt på att hon börjat lägga huvudet på sned en del sen jag jobbat med henne efter Marikalektionen vi hade i våras, jag hittade ett väldigt bra tips här på Dressyrbloggen som jag tror skulle vara bra för Honey med - alltså MYCKET lösgörande, MYCKET skritt innan vi ens tänker på trav. Mycket, mycket längre än när jag tycker att det är bra. Honey bor ju inte i min skalle, hon måste också få fatta vad som är rätt, mer än en gång. Jag har ju skrivit förr om hur jag gärna bockar av "check" och vill kuta iväg till nästa grej, men just nu känner jag att det blir långt steg bakåt. Det är ju ingen idé att ens pilla på formen innan hon är lösgjord ändå, så ja, jag tror det är så det kommer se ut på ridbanan när jag jobbar henne där.

 

Mycket skritt, mycket lösgörande, inte för mycket krav (eller springa iväg med crazy idéer som att vi direkt ska upp i trav om jag tycker det funkar) från min sida & ingen form just nu, och under tiden ska jag stämma av min sits och jobba med den. Snacka om ruta 1. Men där nånstans känns bra att vara just nu faktiskt! Utomhus går ju också att jobba lösgörande, och mitt eget problem kan jag ju jobba med oavsett vart vi rider. Nya mål! Känns bra! Nu när vi börjar kunna rida henne ordentligt igen måste J & jag också styra upp den där snacka ihop-oss träffen vi tänkt oss kom jag på nu.