Honeys "bossa-bett" dag 1, 2 & 9 - så jävla typiskt att de ska komma åt och bita på riktigt fel jävla ställe, först på ljumsken så hon haltade, och nu här. Fast den här gången kan vi ju fortsätta rida iallafall.. Undrar när man vågar lägga på en sadel igen? Nu är det bara en liten liten upphöjnad som man bara känner om man drar handen över, typ sårskorpa antar jag, så det är nog bäst att vänta tills det är helt "platt" och bara saknas hår. Vet inte om jag är överdrivet pjåskig, men det känns ju dumt att hetsa på den i onödan. Skritt bygger ju också muskler och är också motion, även om jag ibland glömmer det, så det är väl bara till att vara tålmodig ett tag till.. :) Mårten blir ju iallafall glad över att få följa med också, istället för att stå kvar i hagen själv. Han var lite piggare i lördags än förra och man såg att han liksom gick och retade Honey lite när de gick bredvid varandra, det var hon inte så förtjust i. ;)