Mystorsdag

Idag gick det bättre med fodret. :)
Nu ska jag bara lära mig hur mycket + när så är det lugnt sen. Har dock svårt att lära mig uppskatta hövikten av nån anledning. Dels för att det är en helt annan vikt tror jag, och så är det hö istället för hösilage. Men det kommer det med :) En av mina favvofeatures med nya stallet är att höloftet faktiskt ÄR ett höloft. Med en praktisk lucka ner i stallet så man bara kan släppa ner påsar & hönät när man är klar.

Hade erbjudit mig att kvällsa också så när allt fix var klart började jag med det. Precis som på Runsa finns det linor från hagen att spänna upp, fast jag vet inte var de är än så jag tog först in Honey, sen Robin & Dart och sist Mina & Sillen. Jag dör på Sillen pga sjukt snygg bruksnordis. Så snygg. Dessutom var han väldigt uppmärksam på mig när jag ledde in dom och det tyckte jag var trevligt. Sen tog det ett tag att täcka om alla + att två har skydd i boxen, så när det äntligen var dags för Honey var klockan åtta och min buss går 21.23.. Attans. Men istället hade vi en trevlig, lugn lära-känna-varann-stund på gången, jag körde lite friendly/porcupine game utan större konstigheter. Han har skav på höger sida så där var han lite larvig när jag drog handen över först, men sen gav han sig. Han har inte helt bestämt sig för om han ska flytta för mitt tryck än, men då menar jag ytterst svaga signaler och efter lite ökande signaler gav han upp (inget motstånd om man ger lite starkare signal direkt).

Hade nån vag tanke om ev lite markarbete på volten men sen kom M med dagbok & lite mer spånpellets och då packade vi ihop för kvällen istället, han hade ändå fått lite att tänka på och det var en trevlig kväll. Han är lätt att ha att göra med från marken, idag fick jag ju hänga lite med alla hästar och de är trevliga allihopa tycker jag. Fick skjuts hem av M vilket var skönt, så det blev hyfsat vettig tid ikväll. Men imorgon blir det rida! Nu har det vart töväder så det är såklart inte världens bästa underlag för att rida ut, så det kanske blir banan imorgon ändå. Gör inget, för jag har en plan.. ;) Ska ha honom lite extra på söndag ändå så då kanske jag kan komma mig ut i dagsljus då istället.

 

Planer för kvällen

Om dag 1 var rätt oplanerad och fick gå som den gick, så är jag betydligt mer fokuserad idag. Idag borde allt fix gå betydligt snabbare så det borde ge mer mertid med Honey både från mark och på.

Ridmässigt hoppas jag fortfarande på sällskap ut idag, inte minst för att jag själv är superstel i vänster sida pga bowling med jobbet i tisdags, men har även en backup-plan för banan om det inte skulle bli så. Framför allt handlar det om att vara lite oberäknelig för honom och få honom lite ur balans (inte bokstavligen) så han blir lite mer uppmärksam istället för ignorerande. Byta grej hela tiden, aldrig fastna. Det behöver inte vara snyggt eller ens helt rätt, bara han rubbas lite och tvingas fundera på vad jag ska göra härnäst. Har med min Allt Om Dressyr-bibel som inspirationsläsning på väg in till jobbet, ska dyka in i den nu.

HURRAAAA

Tinne Vilhelmson och halvblinda Anton är tveklöst mina favoriter i svenska dressyreliten. Och alldelens nyss vann de World Dressage Masters i Wellington, Florida på 84,08%!

Dag 1

Ligger i badet nu och smälter kvällen. Det gick väl.. sådär. Haha. Klantade TOTALT ihop fodret (förutom höet, även om mina hönätsknutar uppenbarligen behöver träning) och ridningen, tja.. Det gick väl som det gick. Vilket var typ något sämre än provridningen. Men alltså you know me, jag vill ju att allt ska vara perfekt så jag blir alltid lite småknäckt när jag inte kan vara det ;) Men desto mer kämpasugen också!

Sen kände jag också att jag måste ha en bättre plan för ridningen om vi ska rida på banan, idag red jag bara lite på måfå för att känna av. Övergångarna blev inget bra, han ignorerade min skänkel (som M sagt att han säkert skulle), som bäst var det väl mediokert.. Åh så heeeemskt! Haha. Jag vet, jag vet, ny häst, första gången själv, han testar.. Det gick väl aningen bättre när vi blev ensamma på banan (såklart) mot slutet, men inte dramatiskt. Fick till några hyfsade skänkelvikningar iallafall. Samtidigt känner jag att det inte är nån idé att börja jobba seriöst förrän vi hittat samma språk, och då menar jag inte att han testar, utan att jag vet var knapparna finns. Skulle behöva rida ut lite nu i början och bara behöva känna av lite, hyfsat kravlöst.

Håller tummarna att jag kan få sällskap av nån på torsdag som kan visa mig nån väg att rida! Normalt är det ju bara rida ut och hitta men är inte så pigg på det i mörker. Kvällsade hästarna eftersom jag blev sist pga tog mig eeeevigheter att fixa foder/mocka (alltså hej nybörjare, känner mig lite fåraktig fortfarande.. Men kommer aldrig någonsin blanda ihop Lusern & pellets igen. Learning by doing, som gamla BP sa!). Tror jag fick till allt rätt där iaf.. :) Håhå. Nya tag på torsdag! Längtar redan.

VILL HA

Det bidde ingen väst. Den hade nog hållt värmen men den var (såklart) inte lika snygg på riktigt. Föll inte för nån annan väst heller, men jag har ju den blå som jag ibland använder privat, så det får väl bli den. Hjälm bidde det inte heller, Horze hade en del fina hjälmar men jag avskyr alla deras remmar, eller snarare avsaknad av, de har tjocka sydda "öronlappar" på alla sina hjälmar. Hööks hade inte fått in nya hjälmen jag var sugen på så jag får kolla det nästa vecka istället. Iofs har den också såna.. men är det så snygg som den ser ut kanske man kan överleva det.

Däremot så köpte jag två saker jag behövt i evigheter - ny reflexväst (rosa såklart) & ny pannlampa! Jag kan säga att det även var VÄLDIGT nära att jag köpte det här schabraket "till när jag får egen".. Det fanns i Full! Men jag lät bli. :)

Harmonisk tjej

Blir så glad på den här bilden. Harmonisk, lugn & uppmärksam tjej. Som det ska va.

Att lära känna en ny häst

Det är alltid spännande med nya medryttarhästar, och det är alltid olika.
Nu är det så vansinnigt länge sen jag började rida Ragge första gången (18 år sen tror jag.. GAMMAL!) så jag minns inget speciellt om honom, och inte Broke heller. Lucas däremot, oj oj. Fredrika gjorde det klart för mig rätt snabbt att han inte gillade folk han inte kände, och att många gett upp på honom. "Fan heller" tänkte jag och Lucas högg efter mig varje dag i två månader. Och sen blev han den snällaste tryggaste gullplutten ever.
 
Lucas & jag
 
Mårten och jag hade väl egentligen inte jättemycket testproblem, men vi pratade aldrig samma språk och därför gick det ju inte. Rauen hade väldigt lite test ridmässigt, men han kunde vara tjafsig när man skulle sätta på benskydd och lyfta på benen. Sen var han väl lite som Lucas, fast mildare; han låtsades vara stöddig men egentligen var han ju världens gosigaste. Fin-Rauen. Honey ♀ vägrade lyfta hovar till en början men slutade med det efter ca två veckor. Vi kom överens rätt fort, men det tog nästan ett år innan vi fick den där connectionen, det var nu i somras då jag kände att hon verkligen litade mig. Inte så konstigt att det tog tid med hennes bakgrund, men ändå.
 
Pussgurkan & jag i somras.
 
Funderade lite i stallet igår, på hur man egentligen lär känna en ny häst. En häst är en häst så man kan ju bara hoppa upp och köra, men jag iallafall, vill ju ändå känna nåt för hästen och ha ett samspel som är mer än bara från ryggen. Lite googling ledde bara till de sju NH-lekarna, som jag är vagt bekant med men alltid glömmer hur man ska göra och vilken som är vilken. :) Fast Friendly Game och Porcupine Game är nåt som jag iofs alltid tror att jag gjort, på nån nivå. Kanske främst friendly game, även om jag inte grejat med svårare saker än just hästens utrustning. Det mesta NH är ju ändå egentligen bara sunt förnuft, när man tänker på det. Och jag fortsätter göra det, inte helt medvetet så jag tänker att "nu gör jag friendly game" men ändå lite. Honey ♀ blir mycket trevligare de dagar när jag har tid att prata med henne och pillar och grejar i lugn & ro innan vi rider. Det går väl oftast bra på dagar då man bara snabborstar, sadlar och sticker ut också, men jag känner själv att jag missat något de dagarna. Då kan man ju försöka hänga med & hantera hästen efter ett tag i gengäld, men bäst tycker jag är om man gör det innan.
 
Däremot som jag via NH-sidorna in på något som jag inte tror jag hört talas om innan alls - Horsenality, alltså hästens personligheter. Jag hittade direkt Rauen (Left Brain Extrovert) och Honey (Right Brain Introvert), fascinerande hur bra det stämde. Inte allt, men det mesta. Det ska bli väldigt kul att lära känna Honey ♂ och se hur jag blir testad, hur lång tid det tar innan vi når olika steg, och vad han är för personlighet. :) Som sagt, inte första gången jag gör det, men det är aldrig likadant, och framför allt så får min övertänkarhjärna utlopp för allt som händer här! Ska bli kul att ha det lite mer dokumenterat, man glömmer ju ändå mer än man tror. Har skrivit lite i andra bloggar om gamla hästar men det har mest vart kortfattat "red Ragge idag, vi red dit, det gick bra blabla".

Any excuse to go shopping..

Det är lite mer meck med att rida i två stall, såklart.
Tidigare hade jag kläder i Runsa för de vardagar jag red där, eftersom jag kom direkt från jobbet. Alltid lika kul att komma trippandes ner för stallbacken i klackar och klänning på sommaren.. ;) Fast nu brukar jag ju försöka undvika just den klädseln på riddagar just därför.
 
Får lämna lite grejer i nya stallet med, så det är toppen, men det är inte så stort så det blir bara det nödvändigaste. Och vissa saker kommer jag ju måsta släpa på lite ändå; vinterjackan, täckisarna, vinterskorna, hjälmen & stallvästen är ju måsten (just nu, kom våren!). Ska därför ut till Hööks & Horze imorgon och kika på väskor att släpa grejer i, har jag tänkt. En helt normalstor bag hade ju funkat men nån sån har jag inte. Eller kanske, men då måste jag städa förrådet först och då shoppar jag hellre. ;) Ska även kika på en ny hjälm, dels har jag tänkt köpa en ny ett tag, och Hööks har en ny som jag tycker ser SKITSNYGG ut på bild så jag hoppas att den är lika snygg på riktigt + skön.
 
 
Skulle ju vara skönt att kunna ha en hjälm i varje stall åtminstone. Jag tycker det rent säkerhetsmässigt känns obehagligt att släpa runt på hjälm, och sen är min ett par år gammal också.
 
Är även lite sugen på den här västen (också från Hööks), den var skitsnygg och då är det en sak mindre att släpa för jag har oftast hoodie & väst när jag mockar/fixar och sen tar jag bara jackan om det är kallt och/eller när jag rider. Frågan bara om den där klarar en hoodie under, får ha en på mig imorgon helt enkelt så får vi se. Älskar den där snedfickan!


Styrketräning i djupsnö

Fin, mysig dag. Såg ut att bli lite risigt först när det småsnöade men ute i stallet var det fint väder. Det är extra kul att komma ut nu, fast jag ridit där i tre år. Sån skillnad att bara vara där en gång i veckan. Började med fix idag för att slippa stressa som sist. Diskade ur krubban, mock, vatten, hö, blandade betfor med precision som en mästerkock för att riktigt kleta in mineralerna. Gårdsägaren köpte "grus" sist (normalt brukar han köpa pelleterat) och hon avskyr det, alltid ligger det en hög mineraler i krubban. Blanda med betfor brukar ju hjälpa, men icke.
 
Hon var lite tjurig när jag skulle hämta henne men hon gick inte iväg utan åt bara, med tjurstoöronen platt bakåt haha. Inne i stallet blev hon dock mysig ängel direkt och var väldigt harmonisk. Hade henne lös utan grimma och hon stod still jättefint. <3 Fina tjejen. Jag köpte nya Hästfocus igår, mer mer och mer irriterad på den tidningen, ibland är den jätteintressant och ibland känner man bara snark. Det jag dock gillar är ridövningarna de har med varje gång, denna gång blev jag lite besviken för de verkade lite tråkiga. Styrkeövningar gillar jag ju normalt men jag såg inte riktigt tjusningen i dessa övningar. Det var ridning i djupsnö (inte för djup); framåtbjudande skritt, långsam trav och kort galopp. Det verkade lite väl simpelt när jag läste det men beslöt mig ändå för att testa.
 
Vi skrittade från stallet till varggropen (vanlig sadel + hack idag f ö, skönt att det är varmare!), där red vi ut på ängen, och så travade vi långsamt längs kanten ända bort till Varggropshagen. Märkte direkt hur hon fick jobba, och ville börja trava snabbare för att det var jobbigt. Red som vanligt på rätt långa tyglar och bromsade mest med sits + ytterst lite hand. Hon sökte sig neråt nästan direkt och gick i jättetrevlig form. Vi vände vid hagen och prövade galopp och DÄR fick hon verkligen jobba fastän vi nu red tillbaka i samma spår! Vanliga fel enligt tidningen var att det går för fort eller att hästen inte orkar behålla galoppen och det var exakt det som hände, hon orkade inte hålla galoppen hela vägen. Manade på henne när hon bröt av men när vi närmade oss varggropen igen lät jag henne trava långsamt igen och hämta sig lite. Men det var ju verkligt bra övningar. Synd bara att vi har lite svårt att få tag i djupsnö för egentligen får vi ju inte rida där jag red.. Sen skrittade vi till vägskälet med några få jogginginslag här & där, och sen travade vi mot vändplan, långsamt igen. På Göranstorpsvägen där det är plogat reste hon huvudet lite, men så fort vi kom in på vändplansvägen där det är lite mer spårigt sökte hon sig neråt igen. :) Vi travade ner för backen och sen blev det kort galopp, oväntat ostörd sådan dvs inga brallar!
 
Ungefär halvvägs hörde jag rop och skrik och plötsligt hör jag att ropen är "stanna! stanna!", så naturligtvis saktar vi av och stannar helt. Snart kommer det två människor som försöker samla ihop två mopsar, och även något Pitbullliknande som kommer sättandes rakt mot oss. Honey var stencool, jag satt stilla men var på helspänn. Hon är ju hundvan men hunden behöver ju inte vara hästvan.. Som tur var lyssnade den på sina ägare när den var ca 50 meter bort och vände sen och blev infångad, och ägarna traskade glatt ut i skogen så vi fick rida förbi. De försäkrade att hundarna var snälla och vi pratade lite, ingen skada skedd helt enkelt. Hade tänkt släppa henne hemåt från vändplan men det gick ju nu inte när de gick där, så istället blev det mer styrketräning då vi tog klätterbacken upp och sen genom skogen upp till Göranstorp. Sen fick hon fria tyglar och det blev galopp hela vägen till backen ner, så hon fick sträcka ut ordentligt. Hon blev lite trött på slutet men var inte så flåsig efter, så det känns som att hon börjar vara gång mer nu. Kul! :)
 
Dagens öronbild.
 
Vi mötte hundarna igen när vi skrittade hemåt men då var stora hunden kopplad och mopsmatte plockade upp småhundarna och det var inga konstigheter. Ordentlig stretch + yoga efter och så fick hon torka lite i yllet eftersom hon blivit både lite svettig + blöt pga snön i skogen. Sen gullade jag lite med Walentino innan jag åkte hem, min röst går upp typ 70 oktaver när jag pratar med honom och han bara "Eh. Jag är faktiskt skitstor nu." Hihi sötbebisen. <3 Och nästa torsdag + fredag flyttar nya D-ponnyn och Bruksnordisen in så sen är det nästan fullt stall igen, kuuuuul! Ska bli fint med en till nordis i stallet. De är ju ändå finast. ;)
 
Nu börjar det vara hyfsat ljust på em så mest troligt åker jag ut lite senare nästa lördag, så jag är där vid ett typ. Då är det ändå ljust ett bra tag till och då är det fyra timmar till bussen går så man behöver inte skynda. Behövde jag inte idag heller iofs men det var ganska precis, och då var ingen i stallet så man stod och tjötade bort en halvtimme.. ;)

Walentino!

Titta vem som äntligen är valack och därmed fick komma hem igen! <3 Finaste bebisen! Och jag dör på att B köpt honom världens finaste täcke, SÅ SNYGGT. :)

En till Honey!

Har en ny medryttarhäst! Tjihoo! :D
 
Och nu attans blir det klurigt att blogga för det bidde en till varmblodstravare som heter Honey.. fast en valack. :) Hm. Först tänkte jag att jag kunde kalla honom Honey B då han heter Honey Boney men sen kom jag på att Honey heter ju Honey Bird Twitter så hon är ju också Honey B(T). Honey B låter ju för övrigt rätt töntigt, så nä, får klura på det. Kanske Honey ♂ & Honey ♀? Ja, det kanske kan funka! 
 
Nu är det fullt av intryck så jag är jättetrött men lite kort så var stallet supernära bussen, fint litet stall med 5 boxar och en liten sadelkammare, stor fin paddock (eller ja, alla är väl stora i jämförelse med Runsas lilla sneda :)) och både vinter- och sommarhage låg nära. Allt kändes super med M som äger Honey ♂, och hon var nöjd med mig med. Blev lovad att alla var trevliga och snälla i stallet så det låter fint. Finns ridhus en bit bort men det får bli sen känner jag, nog mycket med allt annat när man får ny medryttarhäst i nytt stall. :)
 
Red honom lite i paddocken, och blev glad över att han var väldigt känslig precis som Honey är och svarade bra på vikthjälperna. Hade lite för korta stigläder i traven men lyckades ändå hålla balansen hyfsat och tyckte att han hade ett väldigt trevligt steg. Han behöver ganska stadigt stöd i tygeln så det kommer få blir nåt jag får öva på, är ju inte alls van att ha så korta tyglar, haha. Men det kommer med tiden. Galoppen gick väl helt OK, perfektionist som man är var jag väl inte helt nöjd men egentligen spelar ju första gången inte så stor roll, det viktiga är ju att det känns rätt på stora hela och det gjorde det. Plus att galoppen tar ett tag innan man liksom "hittar in i". Minns hur knäppt det var att gå från Rauens galopp till Honeys, första gångerna hon tvärnitade i galoppen satt jag framför sadeln. Nu, i gengäld, känner jag att jag kanske var lite väl reserverad i galoppen, har blivit van att "sitta bak" en bit och driva med sätet och vara lite på helspänn. Men som sagt. Att lära känna varandra, hitta bort från testperioden och hitta alla knappar kommer få ta tid, men jag tror det kommer bli hur trevligt som helst när vi gjort det!
 
Lite sorgligt ändå att lämna underbaraste Runsa såklart men som jag skrev på Facebook är det är ju inte helt frivilligt, och jag tänker absolut fortsätta på Honey ♀ så länge jag får & hon står kvar! Släpper icke min lilla filifjonka förrän jag måste. Eller er i stallet! <3
 
Nya stallet! Honeys box är till vänster närmast dörren.

Den bästa lukten

Jag tyckte inte jag hade så mycket grejer kvar i stallet men ändå blev det en hel Lagerhauspåse (size liten IKEA-kasse) full i lördags. Tänk att kläder kan ta så mycket plats! Samma påse som jag f ö släpar med mig idag, fast nu är det mina vinterkängor, vinterjackan & hjälm i. De rymdes inte i ryggsäcken där jag har min tshirt, tunna långärmade, hoodie, långkalsonger, halsduk, mössa, ridbyxor & ridtäckbyxor. (Fattar knappt att jag fick ner allt DET!) Ja, så är det när man ska och provrida direkt efter jobbet. När jag kommer till jobbet måste jag lista ut hur jag ska täcka över kassen så det inte luktar häst. Det hade ju gärna fått göra det för mig men jag jobbar i öppet kontorslandskap så det är väl inte lika poppis hos alla ;)

Tycker ändå det är fascinerande hur mycket kläderna luktar när man tar de till en icke stallmiljö. Nån gång i somras hade jag också med mig kläderna till jobbet och bytte om där, var väldigt medveten om hur jag luktade på tunnelbana & pendeltåg, haha! Även hemma har jag mötts av lite hästlukt nu när jag tagit hem alla kläder från Runsa, fast hemma är det ju jag som bestämmer så där gör det inget.

Lite pirrig för ikväll men det går väl förhoppningsvis bra. Det sköna med hästar & provridning är att det är svårt att fejka, för mig iallafall. En häst är en häst är en häst, man bara kör.

Throwback Tuesday: Januari för 3 år sedan..

 
 
Före tre år sedan, Januari 2010, så hette min medryttarhäst Mårten, jag satt och tittade lite på gamla kort och hittade denna suddiga bild, gamla Lazella i bakgrunden (är det väl?) Lucas i bakgrunden såklart, tack Elin ;). Det jag fastnar mest på är hölådorna, vad hände egentligen med dom? Nu för tiden ligger höet rakt ner på marken i hagen. Som ni ser var det ju rätt utdraget här med, blir ju så med hösilage som de måste bråka lite med för att få ätbara tussar. Ändå lite trist när det är lerigt, känns som att onödigt mycket hö går till spillo.

Inspiration

Fick en frågan av en bekant om jag ville följa med på NH-kurs i maj. Och det ville jag gärna! Jag kan en del NH men det är mest sånt jag lärt av andra så jag har faktiskt tänkt att jag skulle vilja gå en kurs för att få en ren "lektion" eller vad man ska säga. 
 
Sen har jag även tänkt att jag skulle vilja ta en introkurs i Akademisk ridning. Ju mer jag läser om Akademiskt, ju mer tror jag att det inte är nåt som jag kommer fastna helt i, men jag tror ändå att det som så många andra grenindelningar, har mycket att ge. Mitt tänk om ridning ligger nog ändå Akademiskt närmast, även om jag inte vill rida så "helt ut". Den här rida med spö och signalera med den-grejen, jag fattar inte den biten helt om jag ska vara ärlig. Det blir bara show i mina ögon, och det är väl inte exakt vad jag är ute efter. Jag tycker mig även läsa lite mellan raderna att det här är det "rätta" sättet och där blir jag lite avvaktande. Men det är ju bara som jag läser det. Och som sagt, jag kan ju inte så mycket så jag kanske får upp nya ögon för den biten om jag åker på nån kurs! 
 
Akademikerlegandaren Bent & hans Hugin.
 
Följande text hittade jag på en av de sidor som jag läst om Akademiskt på;
Denna ridkonst handlar också om att man ska släppa prestationen. Vi rider inte för att plocka rosetter, vi rider för att stärka våra hästar och uppnå ett större samspel och nu kommer vi till det mest häpnadsväckande. 
När man släppt prestationen, kraven på att utvecklas fort och istället tar det hela med ro och arbetar lugnt och sansat i hästens tempo börjar både hästarna och vi själva att utvecklas betydligt snabbare än vi tidigare gjort.
 
Precis så känner jag, jag rider självklart för att jag tycker det är kul, men syftet med ridningen är att stärka och gymnastisera hästen. Ungefär som min egen träning! Ska jag hålla till gammal ålder måste jag träna och röra på mig för att hålla. Det måste hästen med. Fast mitt absolut favoritcitat, som egentligen säger allt, är dressyren är till för hästen - hästen är inte till för dressyren. Det är EXAKT det här som jag verkligen tokälskar med dressyren och har haft så svårt att förklara! Dressyr för mig handlar inte om lydnad, utan om stärkandet och träningen! Man kan även blanda in fler grenar till det citatet tycker jag, hoppning är också gymnasiserande och t ex studshoppning är stärkande för ryggen.
 
Problemet är att det är så SVÅRT att hitta klurser/clinics i Stockholm, jag fattar inte det! Är vi så insöade i det vi redan gör här i Stockholm, att man inte har kurs här? Eller så kanske det finns men man får inte veta. Det är väl kanske närmare sanningen, varför är hästmänniskor så rädda för internet? :) Det är nämligen även svårt att hitta kurser genom googling och då är min google fu stark. Jag skulle jättegärna gå kurs i Working Equation och Centrerad ridning också (kolla Linda ;)) men hittar inget. Ibland finns det nån mailadress till nån tränare men jag har ju ingen egen häst så jag vill ju gärna vara fotfolk på en clinic. Jag vet att det irriterande nog finns ett stall här i Upplands Väsby där de sysslar med WE och t o m har tävlingar ibland och jag önskar jag var en sån person som bara kunde åka dit och fråga om det. Men det är jag inte. Nåja. Bara googla vidare!

Thank fuck.

Ja, för att uppdatera er om tjafstjejen som jag skulle provrida hos idag så tog jag mig ur det.
Fick ett SMS nu typ 1½ timme innan jag skulle åka. Nu var ena hästen plöstligt halt pga hovslagare hade skott fel. Eh jaha.. Och det händer sådär lite lägligt ett par timmar innan jag ska komma och provrida? Alltså varningsljus på varningsljus. Nu hade hon ju dock en till häst som var lite svårriden så hon frågade vad jag kunde rida för hästar.
 
Dum som jag är svarar jag ju att jag kan rida det mesta och att jag är van vid heta & lite tittigare hästar som man måste rida mycket med sits, mindre med ben/tyglar och hon bara "jaha ja men då kommer det gå så bra!". Borde ju bara sagt att kan rida mesiga snällhästar!
 
Man kan ju inte riktigt svara "jag vill inte komma och rida dina hästar för jag tycker du verkar vara ett rikspucko" men jag fick iallafall ihop ett hyfsat ärligt SMS där jag skrev delvis som det var, dvs att jag ska och provrida en annan häst i veckan som står närmare mig och nog är lite mer vad jag söker, och att det var ganska stor risk att jag skulle tacka ja till den om inget gick fel vid provridningen och då kändes det lite dumt att komma och rida när jag visste att jag nog skulle tacka nej. (Jaja lite nödlögn där då ;))
 
Lättnadssuck!
Herre GUD vilket tjafs. Hon svarade typ "OK mycket fram och tillbaka! Vi avbokar så lycka till!". Äh, hon kändes ju helt.. inte min typ av person alls. Och då funkar det ju ändå inte. Det gick dessutom dåligt med bussar tillbaka från stallet nu i helgen så jag hade mest troligt få gå tillbaka till Märsta station = promenad på typ en timme. Ska jag göra det ska jag känna att det är en häst jag verkligen vill rida och eh ja nej. Det var det ju inte exakt. Skönt att det är ur världen, på torsdag blir det alltså dags för Honey #2 (eller pojk-Honey, vet inte riktigt hur jag ska hålla isär dom haha) och där är jag verkligt pepp!
 
Och blir DET inget så skiter jag nog i att leta ett tag tror jag. Såhär tjafsigt har jag inte nånsin haft det (har väl haft lite tur antar jag) och är lite allmänt less och trött på det hela just nu. Har haft lite andra icke-hästrelaterade saker och planer som vart planerade och som jag fått boka om pga förkylningen och jag hatar att göra så, det blir så utdraget och det är sjukt frustrerande! Men nu slipper jag ju som sagt åka ut till Märsta så jag ska nog försöka åka och handla lite istället!

Kall men fin utetur

 

Såhär fin var gården igår morse. Jag tog det lugnt eftersom jag ju har ett par timmar på mig med bussen, packade ihop mina sista saker i min kasse, tog ut westernsadeln (känns alltid lite varmare att rida i den) och bestämde mig för att hämta in henne direkt. Planen var att hon skulle få mysa i ylletäcket medans jag mockade men hon var varm och fin och visade noll i ryggen så då tänkte jag att äh, då kan jag lika gärna rida direkt. Pysslade på lite, hon har vart mycket trevligare senaste tiden och varje lördag nu tänker jag att "22.30 är väl inte SÅ sent ändå.." och försöker hitta lösningar att åka ut oftare. Men kommer inte på något.

EDIT: Nu rider iallafall en av våra Lindor ;) henne lite så det är ju bra iallafall! :)

 

Det blev mot Rosersbergs slott i gnistrande kall vinterförmiddag, i skritt och småjogg till Rosendalsbron som är en evig tjafspunkt för henne. I sällskap av människa eller häst går hon över utan problem, samt hemåt givetvis, men på ditvägen tjafsar hon nästan alltid om man inte har ett spö att vifta med i luften, och jag rider nästan aldrig med spö. Ibland åt det hållet just därför, men inte idag. Tror det är jag som spänner mig också, för att hon inte ska tjafsa och så blir det ännu mer fel signaler säkert.. Men rygga går hur bra som helst så vi gjorde det och fortsatte sen, trav upp till räddningsverket och sen vägen mot båthamnen. Hon fick märkligt dålig bjudning när vi saktade av till skritt där (= normalt galoppsträcka dessutom), så jag satte igång skritt/trav-intervaller och då blev hon lite mer alert. Vi höll på så till kurvan, och galopperade sen i samlat tempo till båthamnen. Hon har inte vart tjafsig där förr men senaste gångerna har hon skyggat där, fast där är det lättare eftersom jag inte är van att hon tjafsar där på samma sätt. Önskar jag kunde applicera vad jag än gör för att få henne att gå där till när hon inte vill gå vid bron.

 

Det blev tveksam trav förbi och sen en liten galopp till bommen, och skritt förbi badplatsen. Vi klättrade upp til elljusspåret men det såg ut som att folk åkt skidor där så jag kände inte att det var så bra att bryta mot reglerna och rida där då, så vi red ner igen och fortsatte mot slottet. Galopp i fri fart, halvvägs hade de satt upp en bom ?! så vi fick sakta av och lirka oss förbi den innan vi kunde fortsätta. Red inte hela vägen till slottet utan vände vid bilvägen och tog samma väg hem. Trav till bommen, galopp till badplatsen och sen samlad galopp till räddningsverket, efter att vi passerat LÄSKIGA BÅTHAMNEN. Vet inte om det är för båtarna står där under pressenningar som hon reagerar och tycker de är läskiga? Sen skritt och trav mestadelen av vägen hem från räddningsverket, en liten spränggalopp på slutet bara. Hon kändes mer som gamla vanliga Honey idag, men då har hon också fått gå mer i veckan. Lite bakben i luften och lite het i traven, men hon lyssnade bra och kändes fin i allänhet.

 

J + familj var ute på ängarna med Tindra så vi fick vara lite fotomodeller när vi var nästan hemma. Fast vi var båda aldelens rimfrostiga så vi var nog inte så himla snygga, haha. Själv ser man ju ut som en Michelinman i alla kläder. :)

 

 

 

Efter ridturen ställde jag in henne i Sessans gamla box med ylletäcke + lite hö för att hon skulle hålla värmen, och så kollade jag på klockan strax innan jag började mocka. EEEK! Bara en halvtimme tills bussen skulle gå och jag hade kvar att mocka, fixa hö, byta täcke på Honey, ta ut henne, ta träns & padd till sadelkammaren, slänga ut katten från sadelkammaren & skriva dagbok. Blev en stressmockning och säkert inte den bästa, skäms lite men nästa buss hade gått fyra timmar senare och det var förhoppningsvis bara finliret jag missade, och på nåt sätt hann jag med allt annat också, samt att mocka ur bajs ur tomma boxen där hon fick stå och äta + ta mig till bussen med 5 minuter till godo. Puuuuh! Hoppas jag inte glömde nåt annat.

 

Känner nästan att jag kanske ska ta en ännu tidigare buss på lördagarna, blev ju lite stressigt sist med, och tar jag tidigare bussen behöver jag inte vänta vid stationen i 40 minuter. Fast alltså, man HINNER ju på tre timmar, är nog bara det att jag inte är van att inte kunna gå och såsa som man kan när man har bil.. :)

Julklapp

Har ju glömt visa vad jag gav J/Honey i julklapp; en rotviska! Den är väldigt mjuk, då Honey ogillar hårda borstar.

Hm.

Jag skickade ett SMS i morse runt 11 där jag frågade om en annan tid på sön passade bättre, och då jag inte fått svar vid 16 skickade jag ett till SMS där jag skrev att hon hon hittat nån annan gör det inget men att jag gärna vill veta om jag ska komma eller inte. Alldelens nyss fick jag "ursäkta för mitt sena svar, du är välkommen på söndag kl. XX!"
 
..jaha. Ja, nej, jag åker, jag har ju tackat ja och har för mycket hyfs för att säga nej nu men det ska fan vara jävligt imponerande stall + hästar + kostnad + passa perfekt med tider för mig för att jag ska tacka ja nu, måste jag säga.
 
Ska även och rida en kill-Honey (sjukt kul slump!) på torsdag. Hon skulle ha ut en annan tjej nu i veckan men vill träffa mig med innan hon bestämmer sig. Den här hästen står på Väsbysidan av Vallentuna = går lokalbuss från Väsby och jag skulle kunna cykla på sommaren, samt går att ta sig hem enkelt. Gillade också annonsen mer och får bra första intryck av ägaren via mailandet så det känns mycket mer troligt att det blir ja där. Låter precis som vad jag är ute efter för typ av häst + att vardagar skulle passa bra så jag slipper släppa Honey på lördagar också för det vill jag inte, har tänkt rida henne så länge hon är kvar & jag får.
 
Imorgon blir det.. ja, jag vet inte riktigt vad det ska bli med Honey imorgon, beror väl på exakt hur kallt det är. Tror inte att det är nån idé att harva bana och är det kallt känns det blä ändå. Kanske en tur till Rosersbergs slott? Vi får se! Brrr ruggigt kallt ute idag, tur att man är bättre klädd när man rider. Ska hoppa ner i badet nu.
 
 
 
 
ps: Hittade även en annons on en Wiggebyhäst men 1 man ska ringa tjejens mamma och jag pallar inte att rida ett barn/ungdoms häst + 2 hästen var fin men galopperades med martingal på bilden. Jag är ALLERGISK mot hjälptyglar, så tror inte alls det blir nån häst som är aktuell för mig ändå. Synd.

Nostalgitripp

 
Filosoferandes på Lucas rygg sommaren 2008.
 
 
 
Världens finaste gammelgubbe. <3
 
 
Jag cyklade en kvart till Lucas olika stall från Märsta station, oavsett årstid, och det var trist stämning i nästan alla stall. Men han var världens finaste och Fredrika en av de bästa hästägarna jag haft. No nonsense, bra kommunikation, inget tjafs eller otydligheter.
 
Roligaste "tillsägningen" jag fick av henne var efter att jag och grannflickan som ägde den sura palominoponnyn fick jaga hästarna i hagen en halvtimme en gång, och jag hade svurit och gormat på Lucas. Fredrika kunde knappt hålla sig för skratt när hon senare bad mig att inte hota Lucas att bli hamburgare så granntjejen hörde. Hon var väl typ 12 och hade blivit helt FÖRFÄRAD av mitt "hot".. :)

En andra åsikt tack?

Alltså jag är lite labil just nu eftersom jag har vinterdepression, så jag kan jaga upp mig lite i onödan dessa tider men jag håller på att bli lite knäpp på den här hästägaren vars häst jag ska provrida. Kan ni som är normala i skallen fast det är vintertid berätta för mig om ni tycker att det här är normalt beteende?
 
4 jan: Annons ute. Tror jag svarar då, alt 5 jan, via mail, hon ber om mitt mobilnummer så vi kan höras, jag skickar det.
 
6 jan: SMS fram & tillbaka m hästägaren, vi bestämmer provridning söndag 13 jan. Hon svarar direkt jag skickat SMS, inga konstigheter här.
 
12 jan ca 20.00: Jag SMS:ar och säger att jag är sjuk, ber om ursäkt och föreslår helgen därpå, alt torsdagen innan.
 
13 jan: total tystnad
 
14 jan ca 13:00: Hästägaren: "Torsdag blir bra!"
 
15 jan ca 07:00: Jag: "Vad bra! Jag kan vara ute xx:xx enligt SL :)"
 
15 jan ca 15:00: Hästägaren: "Kan vi ta det i helgen istället?"
 
15 jan ca 18:00: Jag: "Absolut, funkar söndag samma tid? (20 över XX?)"
 
16 jan: totalt tystnad
 
17 jan 22:30: Skriver detta, inte hört ett ord sen jag skickade SMS för nu två dar sen.
 
 
Alltså ÄR det bara jag som är otålig/knäpp eller?
 
Jag hade kunnat fatta om det var en mailkonversation, vissa kollar inte sin mail jämt men det här är ju alltså SMS! Jag var lite sen med att svara på hennes SMS från måndagen (14:e) för jag blev lite sur på att hon dröjt så och svarade därför inte direkt när jag fick det på lunchen, och så var jag så trött och sjuk efter jobbet och glömde svara då. Men alltså.. äh, jag vet inte. Jag har skitdålig magkänsla på det här nu. Samtidigt vill jag ju liksom inte dra mig ur det för då förstår jag ju att det är jag som ser svamlig ut. Jag tycker bara att jag försökt vara vara tillmötesgående trots att jag ville byta dag men allt det här känns bara jättemärkligt.

Angående första avsnittet av Ponnyakuten..

Så får jag väl säga att jag håller med Rummel om hans åsikter om programmet..
(För er som inte vet så är Rummel en väldigt söt, bloggande ponny)
 
Alltså det är ju HELT VANsinnigt att varenda jävel med en fet plånbok kan köpa en ponny till sin unge. I synnerhet när ponnysarna, följande stycke text snodd av Elin, 'inte är som de var när jag var liten. Det är slimmade havrestinna små fullblod som inte är hanterade korrekt. Livsfarligt. Att man sen som förälder vågar sitta i Sveriges Television och erkänna att man köpte en ponny som bockade, sparkade etc på provridningen. Och det ska på något sätt vara okej för att man själv inte kan någonting. Oavsett om man är ny inom hästvärlden eller inte så har man alltid ett ansvar för sina barn.'
 
So say we all.
 
Jag orkar knappt skriva mer om saken för det var ju totalt jävla GALET. Och tänk då att TUSEN ungar sökt! Och don't even get me started on hon som hade sporrsår på ponnyn, hon som inte ens lärt sig sitta upp innan hon fick häst eller hon vars problem var att hon ryckte i tyglarna när hon blev sur.. Alltså tjejerna i stallet där jag lärde mig rida (privat) hade ju kastat mig ut med huvudet före om jag ens drömt om att göra nåt sånt! Jag som hästmänniska skulle ALDRIG köpa en ponny åt ett barn. Aldrig! Det är ju tur att Tobbe har nåt mellan pannbenet, men frågan är ju hur många icke kunniga blivande ponnyföräldrar kollar på Ponnyakuten innan de köper sin ögonsten 500 kilo mardröm? Och än har vi inte ens sett den där ponnyn som ska vara årets värsting.

Drömmar.

Det finns många tankar och funderingar jag skriver och sen bara sparar som utkast. Allt behöver inte publiceras, men det behöver skrivas ner. Allt behöver inte diskuteras, men planerna och tankarna och drömmarna finns där. Ibland känns de galna. Ibland känns de oansvariga. Ofta barnsliga. Men alltid jag (jag är ju lite barnslig, på ett bra sätt). Och alltid ofrånkomliga. Och ibland ändras dom.
 
Kom över en fin text som en kille som heter Olof Röhlander har skrivit;
 
 
 
 
 DEN SISTA PUSSELBITEN
 
Ibland pratar man om den sista pusselbiten. Det där som saknas för att man ska komma vidare. Den fjärde siffran i låskombinationen. När du väl hittar den så inser du att du kan gå mycket längre än du tidigare anat.
 
Kanske handlar den sista pusselbiten om att faktiskt bränna sina broar. Att likt härföraren Hernán Cortés sänka skeppen bakom sig, att den här gången inte ge sig själv någon reträttväg. Det finns då bara en väg och det är full fart framåt.
 
Kanske handlar den sista pusselbiten om modet att våga hoppa i den djupa ändan av poolen. Trots riskerna. Även fast du bara har de breda penseldragen av din framtidsbild klara för dig. Att gå på känsla.
 
Kanske handlar den sista pusselbiten om att ha turen på sin sida. Men, var finner du en fyrklöver? Det självklara svaret är: Där klöver växer och frodas. Kanske handlar tur då snarare om att ge sig själv chansen att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Att medvetet befinna sig i miljöer där möjligheter kan uppstå.
 
Kanske är du närmare än du någonsin kunnat föreställa dig. Den sista pusselbiten kan finnas inom dig. Den kan ha legat där, mitt framför näsan på dig, hela tiden. Den kan vara på bara en armlängds avstånd. Skillnaden mellan en vag idé och en färdig produkt är ibland blott en handling bort.
 
Kanske har du redan allt du behöver, men inte insett det förrän nu. Kanske handlar den sista pusselbiten om att stå upp för sina ambitioner. Att deklarera en tydligare avsiktsförklaring, att argumentera för något istället för att som tidigare flacka med blicken och glida bort ifrån ämnet. Att låta omgivningen förstå att det är något annorlunda i rösten den här gången.
 
Den sista pusselbiten kan vara att bestämma sig för att varken då eller sen finns längre. Hör du startskottet? Tiden är nu. Skördetid. Nu kör vi!
 
 

+ - 0

Just nu är jag lite småsjuk och grinig och känner bara: Blä. Orkar inte. Orkar inte leta på fyrahundra olika sidor efter hästar, maila och inte få svar, sånt här tjafs.. orkar inte! Får nöja mig med Honey en dag i veckan så länge hon är kvar, och måste skruva ner förväntningarna och planerna då. Bara ha kul och mysa med henne. Och sen får vi se vad läget är när/om det tar slut. Med lite tur så kanske J hittar nån som vill ha kvar henne på gården. Fast tur är ju inte precis nåt jag haft på senaste känns det som..
 
Hittade för övrigt två olika bloggar som också nyligen skrivit om lite samma sak som jag, dvs har man hästen som bästishäst hela livet ut, eller har man hästen för att man vill komma nånstans? Frida vill nå högre klasser, medan Karin tänker anorlunda. Finns även lite "intressanta" kommentarer under varje inlägg.
 
Nej, nu ska jag kolla Hästnet efter kallblod jag inte kan köpa. Tjing!

Mysig Manillatur

Lite bitterljuv dag i stallet idag. Alltid så när man vet att det kan vara bland de sista gångerna, jag är så sentimental också. Känns så surt när jag VILL vara kvar. Men det är livet.

Mycket folk i stallet, Cytra & Ingra hade vart ute redan när jag kom, B kom förbi och var så glad för att Walentino äntligen kommer hem den 23:e! Och det är vi med, de är saknade båda två. Dessutom ska vi få tillskott, en bruksnordis och en D-ponny! Så kul. Och lite bittert eftersom jag är där så sällan nu, tog hem mycket grejer idag. Behöver inte ha kläder där nu när jag bara är där på helgen, och framför allt så tillhör ju skåpen hästägarna så nu när vi får ny hade jag ändå behövt flytta ut ur det.

Men det är inte bara surt såklart, Honey var jättego och mysig idag. Hon åt när jag skulle hämta henne så jag gick och ställde mig bakom bogen på henne. Först slängde hon lite med huvudet men sen blev hon nyfiken och böjde sig bak mot mig, då tog jag fram grimman och tog nåt steg framåt, och då klädde hon på sig själv. På sommaren gör hon oftast det, men hon har vart lite retlig ett tag nu, vet inte om det beror på vinterpälsen kanske. Men idag var det iallafall bättre, B's man C var i stallet när vi kom in och vi småpratade lite om min bilolycka och jag stod och kliade henne lite under tiden och hon verkade tycka att det var skönt. Tidigare har hon surat även när man försökt det.

Red ut på hacket, till Manilla. Skogsstigen från G-torpsvägen var bedrövlig men till slut kom vi ut på vägen, och då ville hon trava direkt och sen blev hon lite tjafsig när jag svängde mot skogsvägen, hon försökte ta bilvägen hem och började rygga och svamla. Det var dock rätt snabbt över och vi travade upp för hela backen, skrittade en bit och sen trav för att avsluta med trav/galopp-intervaller tills vi kom till vändplan. Jag tyckte hon gick lite väl mycket ställd åt höger naturligt så jag ställde henne vänster istället och då surade hon lite, så hon var kanske lite stel? Var dock bara den gången, så är lite osäker på om det var det och inte bara att jag satt fel (vänster är min svaga sida), eller om hon blev varm sen. Sånt här är ju irriterande nu när jag bara rider en gång i veckan, hade jag ridit som vanligt hade jag försökt känna efter lite mer på måndag..

Tokspränggalopp hemåt från vändplanen, samlade ihop henne lite efter ett tag, mycket brallade idag. Vi skrittade ett tag för att hon skulle få hämta andan lite, hon har ingen vidare kondis, men mycket spring i benen (åter igen, irriterande att jag inte kan hjälpa till med att fixa det pga en dag i veckan). Och så blir hon sur när hon inte får springa, och brallar. Synd att hon inte riktigt är sig själv nu när hon ska ut på foder, men man kan ju få till henne rätt snabbt bara man jobbar med henne konstant. Lite trav & kort galopp innan backen (+ brall) och sen skrittade vi hem via bilvägen. Fin tur, på stora hela! A & H var på väg ut när jag kom så jag ställde henne att torka på gången med ylletäcket medan jag småpratade med dom. A & jag hade ytterst roligt åt Sudden som ihärdigt försökte buffa på mig. Jag knyckte till med armbågen så han försvann och så kom han tillbaka och så höll vi på, kronan föll liksom aldrig riktigt ner för honom. :) Blir nog jättebra att Walentino kommer nu så han får en lekkamrat.

Unghästprovridningen blev inställd, lite trist men det kändes oschysst. Jag känner mig asrisig nu, håller på att bli förkyld och sov från typ fyra till åtta efter att ha badat när jag kom hem. SMS:ade hon med hopphästarna och frågade om vi kunde skjuta på det en vecka men har inte fått svar än. Just nu känns det som att det inte gör nåt om det inte blir av. Det behöver inte gå så fort. Måste vara rätt häst och rätt ägare. 

Usch nej Gu vad grinig jag är nu, skyller på förkylningen. Ska sova nu.

Här sitter man..

Sitter på Väsby station och väntar på stallbussen, går om 40 minuter.. Hade jag åkt en timme tidigare hade jag vart i stallet typ nu, men då hade det vart 4 timmar till bussen gick tillbaka. Egentligen är det väl ingen skillnad att vänta nästan en timme här nu eller drygt en timme där sen, men nu fick jag sova en timme till iallafall.

Jag mailade tjejen med unghästen och förklarade läget. Känns för oschysst att åka dit och provrida när jag till 90% säkerhet kommer tacka nej pga kan bara rida en gång i veckan (pga lokaltrafik). Himla trist ändå.

Bett

Idag läste jag ett intressant blogginlägg om tandvård, nåt jag är dålig på när det gäller hästar och därför något jag gärna läser mer om. Där nämns också variation av bett. Det är något som jag faktiskt inte tänkt på så mycket, i ärlighetens namn. Nästan alla hästar jag ridit har bara haft ett träns. Och ett bett. Som medryttare rider man ju hästen på den utrustning ägaren har och så länge hästen inte far illa av det ser jag väl egentligen ingen större anledning till att ifrågasätta den utrustningen. När det kommer till bett vet jag väl typ grunder, de här är skarpa och de här är snälla, men jag är inte jättebra på exakt VARFÖR det är så och tycker alltid att det är jätteintressant att lära mig mer om bett och dess påverkan inne i munnen. Men ju mer man tänker på det ju logiskt med variation. Tänk om man skulle gå med samma par skor dag ut och dag in i alla år (det fick vara ett par jävligt bra skor då men ni fattar). F i vårt stall byter bett på Cytra har jag märkt nån gång, men annars tror jag inte så många fler gör det. A & H som är Westernryttare jobbar iofs mycket med repgrimma, jag har ridit Valle i det en gång för länge sen.
 
Allra mest har jag nog ridit på "vanliga" två- eller tredelalade metallbett. Tvådelade mer på åttitalet/tidigt nittiotal, sen mest tredelat, och ju längre jag kommit, ju mer spännande saker har jag fått testa på. När Rauen fick ryggproblem och blev stressad av det testade vi tokigt nog lite skarpare bett så jag har ridit på ett par olika. Eftersom det var helt fel sak att göra och han hatade de betten är jag väl lite negativt inställd till bett och är allmänt av åsikten att ju mindre man behöver i munnen på hästen, desto bättre. Jag undrar fortfarande såhär i efterhand, hur det hade vart att rida Rauen på hackamore. Men hur mycket man klarar sig undan bett beror ju sen helt på ryttarens kunskap, hästen och i vilken utveckling man är i, samspel, och enligt vilken princip man rider (Jag tror man MÅSTE ha kandar i högre dressyrklasser?  Knäppt). Jag tror inte att nåt är omöjligt med lite jobb men alla jobbar ju inte likadant med sina djur. Det finns faktiskt några få elitryttare som hoppar på hackamore, det är coolt. Fast sen tror jag ändå det är nyttigt att inte fastna på en variant, bettlöst eller ej. Men igen, beror på så mycket och det finns inga enkla lösningar.
 
Jag & finaste Rauen <3 när vi red honom på pelham.
 
Honey har haft en ganska tråkig bakgrund historiskt, men mår bättre idag. Hon har även haft svårt för bett, vilket jag faktiskt inte visste om förrän långt efter att jag börjat rida henne. Hackamore var nytt för mig när jag började på Honey men jag har kommit att gilla det ordentligt eftersom det funkar väldigt bra på henne. Däremot kräver det otroligt mycket arbete och samspelthet, samt väldigt mycket jobb med sits och kropp innan man kan träna t ex dressyr på ett (hyfsat) korrekt sätt, så på banan har jag alltid ridit Honey med bett (och även lite ut i skogen för att hon inte ska känna att bett = tråkjobb på banan) för att jag är skolad engelskt och inte är så bra på att ställa en häst enbart med sits. Jag är lätt i handen och tycker att jag jobbar ganska jämt över alla hjälper men jag klarar mig inte helt utan ledande tygeltag och bett där, det är min okunskap som det falerar på. Det är också svårt att jobba på sånt med en häst som inte är ens egen.
 
I början hade vi lite problem på banan, jag visste inte riktigt hur jag skulle kommunicera med henne, men det blev bättre efter en Marikalektion. Men däremot, eftersom jag inte vetat, har jag aldrig haft nåt hjärnspöke om Honey och bett, och det kan nog vara bra ibland också! Eftersom jag inte är hård i nyporna har det inte spelat nån roll att jag inte vetat om det, jag har bara kört och förutsatt att det ska funka. Och det har det. Det påminner mig lite om förra sommaren när vi var hos Marika på ridhelg och jag lånade hästen Bönan. Jag kämpade med att få henne i galopp över bommar och det gick bara inte och jag tänkte att "men GUD vad jag måste ge dåliga hjälper!" och jag slet och slet och svettades och TILL SLUT gick det och Marika bara hejade på oss "fortsätt, ett varv till, fortsätt!" och vi red och red och red i galopp på volt över bommar, höger och vänster och när jag till slut fick sluta och var helt överlycklig så flinar Marika och säger "den hästen har aldrig galopperat över bommar förr!". Det fanns liksom inte i mitt huvud att DET var problemet, och jag hade säkert gett upp eller ridit på ett helt annat sätt om jag vetat det, nu förutsatte jag bara att det var mitt fel och kämpade med Bönan som tusan tills det gick. Gissa om det kändes bra sen?
 
Lite så var det för mig och Honey med bett också. Jag hade inte på kartan att hon inte gillade bett. Jag bara körde. Och det gick bra. Sen är det klart att man inte alltid lyckas med den modellen, och hade hon vart så att hon blev tokig med bett i munnen hade det ju inte vart så bra. Men då hade jag nog fått veta det innan å andra sidan. Men ibland är det nog bra att inte veta. :) Det ska bli så spännande nu i helgen! Tror nog inte att det blir unghästen eftersom Honey ska ut på foder, jag vill ha fler dar och kan bara helger till det stallet. Kanske borde ställa in den provridningen, känns taskigt när jag nästan säkert vet att det nog inte blir aktuellt..? Fast tänk om hon är superfin? Hmm. 
 
ps: Man kanske skulle söka extrajobb? ;) Eller kanske inte..

Godnatt Bellman :'(

 
Här är jag och min moster Torborgs häst Bellman. Jag tror bilden är tagen när jag gick i högstadiet, det är hursomhelst ute i Bellmans "semesterstall" på Hindersön där han brukade stå ibland. Min moster har ridit sen ung ålder (mamma också, fast hon blev allergisk sen) och har haft Bellman så länge jag kan minnas. Väldigt nyligen har han tyvärr fått åka till Trapalanda, 27 år gammal. Han har levt ett långt och fint liv, men jag tycker så himla synd om min moster, det måste vara helt fruktansvärt att bli av med honom efter så lång tid.

Hjärntömning

Ibland kan jag känna att jag ligger på efter med hästar. Att jag är fjortonåringen som drömmer om sin egna första häst fast jag fyllde 30 ifjol. Det kanske beror på att många jag känner och läser är så tävlingsinriktade, och har haft egen häst så länge. som typ Ponnyakuten-Nellie. Alltså hur många ponnies har hon haft?! Och hon byter för att hon vill ha hoppresultat. Alltså, inget fel i det om det är det man vill. Men det känns lite svårt/töntigt att prata om drömmar om en "bästis"-häst med tävlingsinriktade människor eftersom jag aldrig vart nån tävlansmänniska. Fast sen tänker jag att det är väl kanske just därför. Efter tio år med häst kanske jag också vill dit. Vem vet. Fast jag tror inte det, inte mer än på skoj. Men man vet ju aldrig. Jag kan hästar men jag kan nog inte helt sätta mig in i hur det är helt, även om jag haft vissa av mina medryttarhästar som "min egen" under kortare perioder.
 
Men jag vill ha en bästishäst. Jag känner ganska lika som Annu gör för sin Matti tror jag. Längtar tills min bästis kommer till mig. Undrar vem hen är? Hade jag haft pengar hade det kunnat vara den här kanske? Vill ha. Kolla ögonen. <3
 
Veckorna känns långa nu. Tunga, utan häst. Jobb utan respit, utan paus, utan det där som slår ut jobbet helt. Träning funkar, men jag tar det lungt eftersom jag just startat igen. Men det änns som att det är år och dar sen jag var i stallet sist. 
 
Men imorgon är det fredag och sen kommer helgen swicsha förbi tror jag, för lördag är det Honey och på söndag ska jag och rida två eller tre hästar (!). Hoppas tidsschemat håller.. :) Har även mailat en tjej som står i närmare delen av Vallentuna. Dock inte fått svar än, det roliga med den hästen är att det är en fd varmblodstravare som heter.. Honey! Haha! Fast det är en valack. Vore ju hysteriskt roligt om jag gick från en tjej-Honey till en kill-Honey? Och så får vi ju då se hur det går på söndag. Jag pratade med en icke-hästmänniska och sa att jag skulle provrida hästar i helgen och han frågade vad skillnaden var mellan provridning och reguljär ridning. Jag svarade att det var ungefär som att gå på dejt. Man träffas och ser om man gillar varandra och vill fortsätta rida. Höhö.

Dröm & Egobooststövlar

Drömde inatt att jag skulle provrida Tyras häst Joe (www.darios.se ni vet). Fast jag kom aldrig så långt, han stod på gången när jag kom men Tyra bara visade mig allt annat; stallet och hennes hus och vi pratade om massa olika andra saker men aldrig hästar.. Och stackars Joe, han stod där hur länge som helst! Haha.. Var får man allt ifrån? Drömde nyligen att min mamma skällde ut hela Svenska fotbollslandslaget.

Och pratar vi ändå bloggare så måste jag sno ett ord från Blondinbella och säga att mina nya stövlar som jag köpt är riktiga egobooststövlar! Hur är nu detta rid/hästrelaterat? Jo, för att de liksom känns som ridstövlar, fast snygga(re)! Det är ju väldigt mycket ridmode i skor just nu, och likaså dessa är väldigt lika, så det är inte enbart bettet som är samma. De sitter åt på ett skönt sätt och så känns de rejäla, sådär som ridskor/stövlar gör. Och jag märker att jag känner mig väldigt självsäker i dom. Jag får stallfeeling. Eller jag vet inte hur jag ska förklara, jag är ju inte alltid självsäker i stallet men det är liksom.. Man har ju en annan känsla där för att man blir hästens ledare, jag brukar väl oftast inte tänka på det så mycket men jag kan märka det om man tar med sig nån till stallet som inte är hästmänniska, som man har en helt annan dynamik med, att det liksom kan krocka ibland.. Äh, ni kanske fattar vad jag menar? Och det kommer fram när jag har de här stövlarna på mig. Fascinerande att så lite kan göra då mycket. Älskar dom, oavsett!

 

Inte ridstövlar.. Men nästan!

Kolla vilka snygga stövlar jag hittade på Skopunkten, med ett bett på! Ska jag, jag behöver ju ett par nya vinterstövlar? De är liiiite för stora men inte så de skaver och det är ju bra med lite extra rum i vinterstövlar.. SÅ snygga!

Nää.. Det bidde ingen provridning.

..men istället blir det dubbelt upp nästa helg, när jag först ska rida unghästen jag skulle ridit idag och sen ska jag till Bromsta för hopphästarna. Två olika stall och olika hästar, ska bli intressant!

Fint kort på Valle från i lördags när han blev överförtjust i att hitta lite lervatten :)

Fin morgon

Fin morgon i stallet idag. Honey var lite larvig när vi släppte ut dom och rymde när jag inte hade stängt boxdörren. Hon kom ju inte så långt men hon fick vänta till sist sen och RACEADE ut på isiga stallplan, men broddarna höll henne uppe och hon galopperade sen i hagen. Toka! :)
 
H & jag mockade & fixade, jag lämnade den lite sena julklappen åt J/Honey och småstädade lite också och sen hämtade vi in dom igen. Honey var lite småtjurig men slappnade av på gången och kunde stå helt lös utan krångel och var lite mysig till och med. Sudden och Valle vimsade runt lite, eller mest Sudden i ärlighetens namn, lilla gullungen. Han "ledde" Valle två gånger, först lyckades han få Valles rep runt halsen (se nedan) och vände sig om så Valle följde snällt med, andra gången ställde han ena bakbenet på Valles rep och skulle sen gå förbi honom så Valle försökte backa fast han satt fast.. håhå. :)
 
Suddis & Valle.
 
Mysiga stallmissen. <3
 
Jag red Honey och H ledde Valle & Sudden. F hade skrivit att det inte gick att rida Varggropen pga nedfallet träd, och H och jag bara "Challenge accepted!" haha, så vi for den rundan. När vi såg trädet (se nedan) fattade vi varför, fast det gick att rida runt på sidan. Honey var duktig trots att hon tyckte att det gick långsamt, mycket spring i benen. Det blev mycket lyfta ben och snurra runt träd, och sen skildes vi åt vid korsningen. H gick hem med grabbarna och Honey krånglade lite men det gick ändå rätt bra och efter ett tag glömde hon dom. Vi travade på de få barmarksfläckar som fanns upp mot Göranstorp och skrittade där det var is. Hade nog ev gått att trava med för hon hade bra fäste, men det riskerar man ju inte.. Sen vänster genom skogen hem och då gick det undan, trav där det inte var för blött och marsch där det var det, sen ville hon helst trava hem när vi kom ut på vägen igen men fick inte pga is såklart. Banan såg inte så himla kul ut heller, blandat bart, isfläckar och snö.. suck! Hon har så mycket överskottsenergi men nu kan man inte ens släppa henne där och stubbåkrarna är no-no för markägaren.. kul! H och jag pratade dock om att åka till Sättra och hyra in sig i ridhuset på lördagar, det vore ju superkul! Om vi hinner nu.. 

 
Hörde för övrigt av unghästägaren om imorgon, och fick även positiv respons på en annans jag svarat på, två hopphästar som jag tror står på Bromsta. Det är ett fullservicestall och bussen stannar utanför stallet, så det vore lättare att ta sig till + att om det är fullservice och man bara ska rida så kan jag även vardagar där. Plus att det finns ridhus. Mmmm. Vore ju godis. Men sen är det ju allt annat som ska kännas bra också, stallet och med ägaren och allt, så jag ska nog provrida på båda ställen innan jag bestämmer mig.

Fin dag men dåliga nyheter

For ut en fin liten sväng med Honey idag på morgonen, i sällis av H som ledde Sudden & Valle. Ska skriva mer om det sen men jag nu är jag lite smådeppig då J meddelade att hon lagt ut foderannonser om Honey nu. :(
 
Det var inte alls oväntat på nåt sätt men det slår ändå lite hårdare när man ser ens "egen" medryttarhäst där i annonsen, på riktigt och inte "kanske". Jag har inte skrivit om det här i bloggen, men det har vart på gång ett tag, J erbjöd mig att ha henne på halvfoder i höstas men jag tackade efter lite fundering nej till det. Det här med att dela är svårt, speciellt när man kommer ur mitt läge som medryttare och J äger henne. Jag tror aldrig att jag skulle känna att hon verkligen var "halva min" och känner att ska jag dela häst och lägga ut de pengarna, då ska jag verkligen äga halva hästen. Och även om jag älskar Honey, tycker hon är jättefin & har lärt mig mycket av henne, så är hon inte en häst jag skulle köpt. Det här var i höstas så det är som sagt ingen jätteskräll, i synnerhet nu när jag fått dra ner från tre dar i veckan till en och inte kan betala J lika mycket, men det är klart att jag är jättejätteledsen ändå.
 
Nu får vi väl se vad som händer när, J ska ju hitta rätt person för henne också. Just nu för sekunden känner jag mig bara jätteledsen, är inte superpepp på provridningen imorgon heller (och har inte hört av ägaren angående bekräftelse av tid fast jag mailade i förrgår) och känner mig allmänt trött på letande och krångel och tråkigheter. Sen är jag ju också ledsen för att om (när) hon flyttar så blir det ju inget ridande på Runsa för mig och det är nästan minst lika trist. (Om det inte kommer nån ny häst dit men problemet att ta sig hem kvar står ju tills jag hittar en bättre lgh)
 
Just nu är jag bara såhär "varför håller jag på med det här över huvud taget". Fast det är ju bara för att jag är ledsen, hade som sagt en fin dag idag. Är bara så less på att ha sån otur med mina medryttarhästar. Nej, nu ska jag gå och tjura lite i badkaret så kommer foton & mer om fina morgonen idag lite senare!

Drömstall

Det här med medryttarhästletandet är som vanligt en frustrerande historia. Alltid när jag letat har jag hållt tummar för att det ska finnas nån på Wiggeby för att det är så fint där men sån tur har jag inte haft än.. Ett annat ställe som jag tycker verkar fint är Söderby Gård, där skulle jag kunna tänka mig att stå den dagen jag skaffar häst. Men, svårt att ta sig dit från Väsby utan bil så det går inte, därför är det sjukt frustrerande när det poppar upp medryttarhästannonser där!
 
På söndag ska jag iallafall och provrida ett ungt sto (som fyller 5 år i år) i Märsta med hoppstam. Hon står rätt nära Märstas ridskola och man ska tydligen kunna rida där, säkert om man löser ridhuskort eller nåt, och så ska det vara bra med ridvägar. Det kunde ju vara spännande, i sånt fall blir det Honey på lördagar och det här stoet på söndagar.
 
Hoppas dock kunna "lösa" mitt problem genom att hitta en ny lägenhet - nu söker jag inte ny lägenhet enbart för att kunna rida Honey men det är nog lite droppen som gör att bägaren rinner över. För några år sen försämrade SL busstrafiken ut till mig (bor i utkanten av Upplands Väsby), vilket inte bara gör stallbussmatchningen svår för mig nu, men även vid tågförseningar, om jag vart ute sent (som t ex ikväll när jag ska på bio)..Jag vill verkligen komma ifrån bussberoendet, och kunna gå hem från stationen. Just nu har jag intresseanmält mig på en PERFEKT lägenhet men jag hamnar längre och längre bak i kön ju fler dagar som går och folk med mer kötid anmäler intresse.. :( Men jag har bestämt mig för att söka mer aktivt i år, kolla varje vecka istället för bara då & då. Folk flyttar ju faktiskt hela tiden, så kollar jag lite mer aktivt hittar jag förhoppningsvis nåt lite närmare stationen!

Hästar på Kuba

En tjej jag följer på Instagram är i Kuba just nu och hon har fotat en del hästar. Det skär i mig när jag ser deras tillstånd, hoppas verkligen de mår bättre än de ser ut, men risken är väl inte stor för det.. Och kolla sadeln. Det finns verkligen många olika verkligheter för våra fyrfota vänner jorden runt. Har ni Instagram kan ni se fotona direkt.

 

borrowedhearts

Mina äventyr med min medryttarhäst Honey Bird Twitter, samt allmänna funderingar & tankar om hästar, ridning & stall!

RSS 2.0