Angående första avsnittet av Ponnyakuten..

Så får jag väl säga att jag håller med Rummel om hans åsikter om programmet..
(För er som inte vet så är Rummel en väldigt söt, bloggande ponny)
 
Alltså det är ju HELT VANsinnigt att varenda jävel med en fet plånbok kan köpa en ponny till sin unge. I synnerhet när ponnysarna, följande stycke text snodd av Elin, 'inte är som de var när jag var liten. Det är slimmade havrestinna små fullblod som inte är hanterade korrekt. Livsfarligt. Att man sen som förälder vågar sitta i Sveriges Television och erkänna att man köpte en ponny som bockade, sparkade etc på provridningen. Och det ska på något sätt vara okej för att man själv inte kan någonting. Oavsett om man är ny inom hästvärlden eller inte så har man alltid ett ansvar för sina barn.'
 
So say we all.
 
Jag orkar knappt skriva mer om saken för det var ju totalt jävla GALET. Och tänk då att TUSEN ungar sökt! Och don't even get me started on hon som hade sporrsår på ponnyn, hon som inte ens lärt sig sitta upp innan hon fick häst eller hon vars problem var att hon ryckte i tyglarna när hon blev sur.. Alltså tjejerna i stallet där jag lärde mig rida (privat) hade ju kastat mig ut med huvudet före om jag ens drömt om att göra nåt sånt! Jag som hästmänniska skulle ALDRIG köpa en ponny åt ett barn. Aldrig! Det är ju tur att Tobbe har nåt mellan pannbenet, men frågan är ju hur många icke kunniga blivande ponnyföräldrar kollar på Ponnyakuten innan de köper sin ögonsten 500 kilo mardröm? Och än har vi inte ens sett den där ponnyn som ska vara årets värsting.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

borrowedhearts

Mina äventyr med min medryttarhäst Honey Bird Twitter, samt allmänna funderingar & tankar om hästar, ridning & stall!

RSS 2.0