Den sista dagen
Att bli av med en medryttarhäst och vara ledsen för det går i flera steg. För mig iallafall. Eftersom jag blivit av med ett par stycken och bara lämnat en "frivilligt" (= egentligen inte men pga flytt från Luleå) är jag lite av en expert på detta ämne.
Steg 1: Få första infon.
Ofta är inte så mycket klart här. T ex fick jag veta att Johanna sökte fodervärd långt långt innan det verkligen blev av, och även Malin har haft mig ajour varje steg på vägen. Det fanns ju en möjlighet att de skulle bli kvar i Stockholm men eftersom chansen var liten började jag ställa in mig på att han skulle försvinna redan när Malin sa att de letade nytt hem i princip överallt. Då blir jag oftast ledsen och lipig men förstår. Pussar lite extra på hästen den dagen eller närmsta dagen inpå.
Steg 2: Defenitivt besked.
Nu har man hunnit vänja sig vid tanken men när beskedet helt är fastslaget att fodervärd är funnen/flytten verkligen blir av så är det ändå som ett slag i magen. Jag är en extremt blödig person och gråter ofta, typ såna fina frierivideor på YouTube kan jag inte se på när jag t ex sitter på pendeltåget för jag börjar bara gråta. Eller när Kim Källström hade hjälpt den lilla pojken på senaste landskampen, alltså näsduksprenumeration hitåt typ. Så då måste jag gråta & pussa lite mer.
Bild tagen på "steg 2"-dagen. <3
Steg 3: Sista dagen.
Böl, böl, åter böl. ("Sista" dagen med tjejHoney.. trodde jag då!) Jag har alltid haft en egen sista dag med mina hästar som faktiskt oftast blir väldigt väldigt fina och speciella, och inte vart med när hästarna åkt. Men nu har jag fått nån mental bild av att jag ska se honom åka iväg, och eftersom Malin redan flyttat vill jag ju säga hejdå ordentligt till henne också. <3 Och det är om TRE DAGAR nu. Galet. Minns fortfarande den där första dagen jag var och hälsade på och provred. Hade haft sånt tjafs med andra hästägare ang provridningar och allt kändes så lätt med Malin. Hon var så nöjd att hon avbokade en annan intresserad på studs. Fattar fortfarande inte hur hon kunde vara det för jag fick knappt en syl i vädret den dagen haha ;) (Så roligt att läsa gamla inlägg om början av tiden nu)
Kommentarer
Trackback
