En dag i somras satt jag & Cicci och pratade så länge att vi inte hann rida, då pratade vi bland annat om en tråd på Ridtravargruppen på Facebook där det var FULLT KRIG mellan folk som tog betalt av sina medryttare och folk som inte gjorde det. Folk som inte gjorde det var HELT vansinniga på hur man kunde göra detta. Och detta var alltså ägare. Diskussionen har jag sedan sett även på icke ridtravarforum (ridsport i fokus, Ponnysannig etc).

 

 Jag är helt nollad inför detta. När jag var yngre tyckte jag att "jag hjälper till med hästen = arbete = jag ska inte betala" men det var när jag var ung & dum. Jag tror det var därför jag slutade rida Ragge ett tag och Linda var inte ALLS glad på mig för detta (Förstår jag, haha vilken jävla snorunge jag var! Förlåt Linda ;)). Nu har jag dock en helt annan åsikt.

 

 

Medryttarskapet är verkligen en win-win för båda parter. Om man vill rida har man i princip tre alternativ; ridskola, medryttare eller egen häst. Egen häst är DYRT. Ridskola är också ganska jävla dyrt. (Väsby ridskola tar t ex 266/lektion) Medryttare är KLART billigast av de alternativen, och personligen tycker jag det är roligast då man får mer frihet, och har man en snäll ägare kan man ändå ta ut tränare och rida lektion om man vill.

 

Om jag skulle rida på Väsby skulle det (utöver årsavgiften) kosta mig en dryg tusenlapp per månad. För EN lektion i veckan, där jag inte får styra vad man gör, på en häst jag kanske inte gillar. Som dessutom är ridskolehäst. Och då har jag ridit en av deras "känsligaste" ridskolehästar så jag vet hur inspirerande de är.. Jag betalar en tusenlapp för månad för att rida Honey,och får då tre dagar i veckan (minst, hoppar in då & då så ibland blir det fler) och får vara med mer och klura på saker som utvecklar min hästkunskap. De CR-lektioner jag tagit har kostat 380:-/gång (när jag rider själv, är nån annan med skulle det kosta 240:-) och jag lär mig något VARJE gång. Utöver det lär jag mig väldigt mycket praktiska saker hela tiden som medryttare, som jag t ex skrev i årsresumén har jag förra året lärt mig avmaska en häst. Varför kan jag inte det när jag har hållt på med hästar sen barnsben? Ja för att jag aldrig haft en egen såklart. Det är ju inte som att sånt ingår i ridskolans teorilektioner. Det borde det.. För mig finns det ingen tvekan om att jag ska betala, och om jag skaffar egen medryttare nån dag så ska de betala också. Punkt.

 

Frågan dyker dock upp om och om och om igen. Många talar om att priset ska spegla hur bra hästen är. Man ska alltså få betala mindre på en outbildad häst och mer på en utbildad. Jag nämnde nån gång i en sån här tråd att jag hjälpt att rida till Rauen efter ryggproblemen och att det gett mig jättemycket som person. Oh men nej, då tyckte folk att jag skulle ha betalt. Men alltså hallå, jag är ju inte beridare exakt. Jag red Rauen för instruktör, som Carina betalade, för att han skulle ridas till och hon inte kunde rida pga sin rygg. Jag lärde mig jättemycket och utvecklades otroligt mycket i mitt hästeri pga detta. 800 spänn i månaden var det LÄTT värt för de 2 dagar i veckan jag jobbade med Rauen (ridlektionerna gick på 600 varannan vecka tror jag). Ja det finns alla varianter. 

 

 

Sen precis som med stallpriser så är det ju olika i olika delar av landet, klart man blir lite "hum hum jaa" när nån i Norrbotten vill ha 500 kronor for fyra-fem dar i veckan för medryttare - men där är ju utbudet skralare också. Diskussionen "hitta medryttare" hatar jag alltid när den kommer upp, mest för att det ALLTID står om oseriösa personer som inte kan nåt, skiter i annonstext och inte sköter sig. Jag som är en bra medryttare blir jättefrustrerad av att läsa sånt, jag vill bara skriva "men jag finns faktiskt och jag är faktiskt inte dålig så det så!". Jag är inte perfekt men jag blir helt tokig på dessa som drar ner oss som inte är dåliga. Men det krävs inte mycket för att inse att det är svårt att hitta nån, om man kollar medryttarsidorna. Och alla vill ha en erfaren person över 18. Låter logiskt. Skulle jag med vilja. 

 

MEN. Vart hade jag vart idag om jag inte fått börja rida Ragge när jag var 15? Nu var Camilla kanske inte en mönsterperson själv men jag kommer alltid vara tacksam att hon lät mig. Och det ska jag säga, även om jag var lite kaxig och en snorunge så var jag en kaxig snorunge man kunde lita på. Aldrig att jag inte skulle dyka upp för att det regnade eller var dåligt väder. Mmm ja det är svårt det där. Sen är det också svårt att slå sig fram genom högen av oseriösa, och att sälja sig själv bland andra. Man blir som man umgås och ägare för ägare har jag fått mer och mer att säga till om genom Carina, Johanna & Malin så nu är jag nog på ett sätt en skitjobbig medryttare som tycker en massa haha ;) Men förhoppningsvis ser man det mest som en fördel, att jag kan hjälpa till.

 

Summa summarum snott från senaste tråden jag läst i detta ämne; vill du inte betala, leta reda på en hästägare som inte vill ha betalt. Tycker du det är OK att betala, leta reda på en hästägare som vill ha betalt.