Jag fick rida självständigt det första jag gjorde, på lilla grannshettisen Cirre! Det var bara sitta upp och rida ut. Ibland red jag med de större tjejerna och deras ponnys men vi kom ju oftast på efterkälken så ofta red vi själva. Gjorde det så långt tillbaka jag kunde minnas, från att jag var väldigt liten. Det är väl en annan femma om man bor i Stockholm men alla i byn på 500 pers visste att det var Nyströms unge på Nilssons ponny.. :)

 

 

 

 

Jag är inte alls nog insatt för att ha en åsikt här. Som med allt annat har alla hundra olika åsikter. Min gamla medryttarhäst Broke var barfotahäst och det var inga större konstigheter. Vi hade boots på vintern och red som vanligt. Synd att jag inte var så brydd i sånt då. Det barfotafolket pratar om låter väldigt logiskt och vettigt men många säger också att man inte bör försöka göra om en häst som en gång blivid skodd till barfota och det låter också logiskt. Till syvende och sist får man nog ändå ta sig en titt på sin häst, sitt område, vad hästen funkar med och därefter köra på det. Honey skos runtom, året om och har alltid haft trevliga hovar tycker jag. Vet inte vad hon har för size men hon har rätt nätta hovar.

 

 

Jag tycker inte man ska klippa hästen bara för att man "ska", utan för att det finns ett syfte. Tränas hästen aktivt och är en svettis tycker jag absolut att den kan klippas. Många upplever ju att hästen orkar mer om den är klippt också. Men blir den inte så svettig och mest tar det lugnt på vintern, nä, då finns ingen större mening. Honey är jättegrinig när pälsen växer, men jag vet inte om det skulle göra nån skillnad att klippa henne. Det växer ju oavsett.. Man inte behöver täcka på en oklippt häst lika snabbt (om det inte är en modell känslig, som Honey) så det är ju fördel oklippt.

 

Sen tycker jag inte att man behöver vara så jävla rädd för att hästen blir lite svettig på vintern. Det är viktigt att känna av sin häst om den blivit svettig i kallt väder såklart, men så länge den inte blir kall är det sällan någon fara. Det där med att ställa ut en blöt häst har aldrig riktigt ringt rent för mig för jag rider oftast på kvällen när hästen ska in i boxen efter ridturen, eller så rider jag på dan på helgerna och då ser jag till att ha tid för att hästen ska hinna torka om den blir blöt. Ylletäcke är ju #1 i att dra ut fukten ur en blöt häst, på med det så tar det inte så lång tid? Men igen, don efter hästperson.

 

 

Klippt Ragge.

 

 

Flock, lätt. Hästar är sociala djur, det finns inga argument för mig som stödjer ensam i hagen om det inte är typ en sjukruta. Kan förstå att man delar upp i sto/hingst&valack-hagar eller om hästar bråkar & inte kan stå ihop men då tycker jag det ska vara en 50/50-flock. I de flesta kollektivstall jag ridit i har man haft en flock. I Brokes stall fanns det två hagar, i Lucas första stall var det uppdelat på hösten med 2-3/mindre hage och flock på sommarbetet. Men sen tycker jag absolut att flock är bäst. På Runsa är det 9 hästar i flocken vid fullt stall, idag har vi hästar som är mellan 3-22 år gamla i flera olika raser (2 Varmblodstravare, 2 Kallblodstravare, 1 Nordsvensk, 1 Halvblod, 1 Quarter, 1 Morgan & 1 Frieser/Arab/Lipizzanerkorsning). Tycker det är helt underbart. Det är klart att det är lite mer hål i täckena och småsår än när vi inte hade några yngre hästar men sånt händer ju.

 

 

Väljer man färg på denna fråga är man ju dum i huvudet. That being said är det väl ingen som inte vill ha en snygg häst, men att klicka är ju #1. Sen ska det sägas att det där med utseende är SÅ jäkla subjektivt. Kan inte säga att en vinterlurvig herr Honey var det snyggaste jag nånsin sett när jag började rida honom, men sen när jag lärt känna honom blev han mycket snyggare. Det är ju lite så när man är kär också. Minns en kille som jag tyckte var SÅ snygg när jag var ihop med honom och nu om jag ser nån bild från den tiden så tänker jag "..really?". Haha ;) 

 

Jag är svag för tecken i ansiktet, ju större desto bättre, men skulle aldrig köpa en häst bara för att den var snygg. Dock skulle jag kanske provrida en snygg bläs före en brun utan tecken.. Men sen är jag ju lite knäpp ang lynne också, ser jag en annons där det står "väldigt speciell, utmaning, kräver mkt jobb" blir jag bara "Oh YES!" Haha. Jag gillar knäppisarna. :D

 

Jag vill höra om ALLT. Ju mindre desto bättre. Är det verkligen bara jag som helt plötsligt upptäcker mig själv klockan 2 på natten googla om stigbyglar? Eller andra nörddetaljer liksom. De flesta större bloggar är ju tävlingsryttare, jag vill dock läsa om en hel vardag och inte bara ytan. Jag läser mer hästbloggar än vanliga nu för tiden, mina favoriter är Elfstrands & Annu. Jag är liksom inte intresserad av hur man ska träna för den & den och man tävlade där och där och inget vardagligt där emellan utan jag vill gärna ha allt. Funderar man på spånbyte, vad händer i stallet? Et cetera.

 

Sen gillar jag mycket bilder & en bra design, två saker jag vet att jag själv får skrapa på foten med.. Men jag vet inte hur man ska få till det om man inte har nån att fota en när man rider. Dock borde jag ta mig i kragen ang designen..  Jag har lite dåligt samvete för att jag åter igen släppt bollen med att fota seriöst med min G12:a men just nu kan jag inte överföra kort så det känns så menlöst.  

 

 

 

De jobbiga är alltid jobbiga på sitt vis, som när jag for av Honey i somras var inte avramlingen jobbig men hon började gå hemåt, sprang ifrån mig och vi hade ridit över en hyfsat trafikerad bilväg så då hade jag lite panik över det. Rauen då jag fick hjärnskakning är nog då jag skadat mig värst, tvåa där blir när jag gick omkull med Ragge, fick honom över mig och stukade foten. Det var 1995 och jag är fortfarande svag i höger fot och kan få kramp om jag vrider den utåt på fel sätt, t ex om man ska försöka ta stigbygeln själv.

 

Sen har jag åkt av Ragge utan att jag gjorde illa mig så mycket haha ;) En gång kom vi glatt galopperade baki Larsärs i Bensbyn en höstkväll och så blänkte det väl till i nån vattenpöl och hästen som normalt inte var tittig för mycket tvärnitade på hasorna och jag flög i vacker kullerbytta över nacken och landade på rygg. Dock utan att slå mig som tur var så det var bara gorma på hästen och upp igen. Herregu. Hade det skett idag hade man ju haft ont i en vecka! 

 

Hoppar denna lite eftersom jag inte vet exakt hur många täcken Honey har :) De jag kommer på på rak arm är ett ridtäcke för vintertid, reflextäcket, ett par olika fleecetäcken som hon sover i vintertid. Ylletäcke som jag använder som svettäcke eller om jag vill värma upp henne (t ex om det regnat ute och vi ska ut, så får hon stå & mysa i yllet ett tag först). Sen har hon ett stalltäcke för inomhusbruk om det är riktigt kalla vinterdagar och lite olika vintertäcken. Honey är känslig om ryggen och behöver täckas på tidigt om hösten så hon har alla möjliga olika tjocklekar beroende på behov.

 

Ja nu är hon ju då inte min häst men när hon är igång och jag & Johanna är friska rids hon ganska kontinuerligt de flesta dar i veckan. För mig är det en självklarthet att rida henne varje medryttardag (om hon inte är dålig eller om jag är det). Hade jag egen häst och medryttare skulle jag ju planera hästen schema runt att hen blev motionerad de dagarna. Jag har fria tyglar av Johanna och får hitta på lite vad jag vill, självklart vill jag ofta massa saker :) och hittar på nåt kul då & då men man får ju alltid anpassa sig efter situationen. Även om jag skulle vilja börja hoppa så är det bygga som gäller just nu. Det verkar som att vi ska ha det här Oktobervädret länge nu vilket är piss för hennes mugg men bra för underlaget så om jag bara kunde bli frisk kanske vi kunde komma igång lite! Men det gäller ju jämt t ex om hon ridit till Göranstorp två dar i rad så rider jag inte dit på min dag även om jag kanske vill, för hon ska ju få omväxling också. Honey blir 13 i år och alltså i sina prime years, hon mår bäst av att röra på sig varje dag. Om det blir såna viloperioder som det var nu pga rygg eller dåligt underlag är hon som en tickande bomb sen.

  

Både och eller varken eller, haha. Var nog mer dumdristig när jag var yngre, men sen beror det mycket på hästen också.  Jag brukar säga att Honeys paradnummer är tvärnit ur galopp med ryttare i halv pik över nacken och det är nästan bara till hälften ett skämt. Älskar att sitta på henne i fyrsprång men det är alltid vaksamt och i stolsits jag gör detta, för att ha handbroms och sitta kvar om hon blir osäker och nitar. Men det är så jävla härligt också, så där är väl dumdristigheten. Kan inte låta bli. Sen kan man vara nyttigt försiktig, dvs inte vilka rida på okänd mark för att man kan skada hästen men jag är inte rädd för mycket som att t ex hoppa eller så. Av anledningen ovan skulle jag aldrig (eller iallafall enbart under extremt kontrollerade former) galoppera Honey barbacka, men jag är inte längre rädd att göra det.

 

Men ska man placera sig i någon ände så blir det nog mer på dumdristigsidan iallafall, även om jag inte är jättelångt från mitten. Jag drömmer om att hoppa en fältbana eller rida Hubertusjakt, det är verkligen två saker jag skulle vilja prova, på rätt häst. Honey skulle t ex aldrig bli en bra fälttävlanshäst med tanke på hennes åsikter om vatten. Däremot skulle hon säkert funka på en Hubertusjakt, om hon bara inte kickade efter andra hästar ;) Barrel race tycker jag ser sjuuukt coolt ut, och Working Equations speed test också. När jag var liten var gymkhana & hoppning mina favvos.