2001-04-22

E: Wall Street Banker

U: Little Bird

 

När Rauen flyttade (eller snarare strax innan dess) blev jag uppvaktad av flera i stallet som ville att jag skulle bli medryttare på deras hästar. Jag tog Rauens flytt ganska hårt och känner än idag att vi inte fick avsluta det vi påbörjade med hans tillridning. Därför ville jag just då ha en ganska enkel, okomplicerad häst som i princip bara var att sitta upp & rida på. Ja säg den häst som är det, men Honey var närmast, och var även min första medryttarhäst som inte var ett kallblod. Jag ville verkligen ha något helt annorlunda från Rauen och hon var perfekt för det. Jag fick mycket bättre reflexer och balans på henne eftersom hon är väldigt tittig ute och kan tvärnita mitt i galoppen. Det tog nog bara två eller tre gånger innan jag slutade hänga över hennes hals, haha ;)

 

Honey är väldigt trevlig att rida och "vem som helst" kan rida henne - men hon var länge osäker efter sin travkarriär, och medan hon accepterar de flesta så litar hon på långt ifrån alla. Jag började rida henne September 2011, men det var först sommaren 2012 som jag kände att vi verkligen hittade varann och att hon litade på mig helt. 4 December 2012 var jag med om en mindre bilolycka och krashade min bil. Det gjorde att jag hade svårt att ta mig hem från stallet i en någorlunda vettig tid på vardagar, och fick gå ner till att rida bara en dag i veckan. Det var då jag började rida "den andra Honey", Honey Boney. I början av sommaren 2013 lånades hon ut på foder. Hösten 2013 flyttade Honey Boney till västkusten med sin ägare, och strax därinnan kom Honey hem. Då jag nu flyttat närmare stallet började jag rida henne igen.

 

Honey står i ett litet kollektivstall i Runsa (nordvästra Upplands Väsby) där det står 8 andra hästar. Jag älskar detta stall över alla andra jag vart i. Inget stall är perfekt men inget har nånsin vart bättre. Vi har en ridbana med mycket leksaker, helt fantastiska ridvägar & härligt, ärligt folk i stallet. Innan bilkrash och minskade riddagar jobbade vi en del med att befästa Honeys högergalopp, just nu har hon just kommit tillbaka så vi kommer nog inte ha så mycket mål & planer till en början utan bara njuta av varandra och Runsa tror jag! Honey bangar dock inte för mycket (förutom vatten) så det blir nog lite allt möjligt vad tiden lider. :) Jag skulle väldigt gärna vilja tävla med henne på Ridtravarrikset någon gång.

 

Det jag uppskattar mest med Honey är att hon är så otroligt känslig - på gott och ont. Hon är ett extremt stoigt sto och väldigt tittig, hon är jättebra på att visa sina känslor, och man kan styra henne i princip enbart med sits. Även fast hon inte är utbildad blir hon sur om man rider fel. Rider vi t ex på ridbanan och hon bara tjurar ihop tänker jag först på mig själv och inser kanske att jag sitter och stirrar ner på henne och sitter ihopsjuken. Om jag då istället sträcker på mig och ser vart vi ska (=ger rätt hjälper) så går hon oftast som en klocka. Hon har lätt att lära och svarar otroligt bra på beröm. Det tar henne oftast bara tre gånger innan hon lär sig något om man berömer bra; först gör man det och när hon lyckas berömmer man. Sen gör man det igen och när det går bra berömmer man igen. Då brukar hon fatta och så går det klockrent tredje gången. 

 

Jag har ju haft en notorisk otur med att mina medryttarhästar flyttar ifrån mig, så jag är så himla glad att hon faktiskt kom tillbaka och att jag nu kan rida henne mycket mer igen!