• Jag saknar att köra Ragge. Han var en jätterolig häst att hoppa och rida med men han är nästan den enda jag kört och mina starkaste minnen med honom är när vi stod i Norlins stall, då körde jag rätt mycket.
• Broke var en väldigt rolig häst, över huvudtaget. Han var lite pillrig och busig fastän han var rätt gammal, tror han var 21 när jag red honom.
• Lucas var bruksnordis och väldigt seg normalt, han var en häst man fick rida från stopp till start. Trav var hans värsta gångart men galopp gillade han. Ibland fick han ryck och buståg (även han trots att han var gammal), bl a sista gången jag red så red jag barbacka och barfota och bara myste. När vi nästan var hemma red vi längs med en nyklippt stubbåker och jag tänkte att ”gud vad kul det hade vart med en galopp över den”. Jag gav inga hjälper alls, men Lucas bara stack ut på den och började galoppera, det var som att han läst mina tankar och känt samma sak! Och han var INTE en häst som gick snabbare än skritt normalt och stack inte när han kände en. Jag saknar också att ligga på hans rygg och läsa, eller rida honom till hagen. Han är till denna dag den häst jag litat mest på.
• Mårten och jag kom aldrig nära varann och jag red honom så kort tid, men innan vi började bli osams var han en rolig härlig häst att galoppera på. Fullt ös medvetslös :)
• Jag saknar allt med Rauen, så det finns inget klart förstaval. Han är så speciell för mig. Jag saknar mycket hur han var innan han fick ryggont. Man kunde rida ut och galoppera 4 pers och han kunde lugnt lämna de andra framför sig och ta det lugnare om man bad. Jag saknar hans fjantiga sätt att mysa, han gillade att stå och gosa nära – men bara om det bara var vi två. Kom nån in i stallet när vi myste slutade han genast. Gullpojken.
• HerrHoney var också en rolig farbror. På ett lite obeskrivbart sätt. Jag saknar när man red Honey och han blev så GLAD att man galopperade. Då krumbuktade han så gulligt med frambenen, han nästan bockade fast det var inte en bock utan han liksom bara slängde runt med frambenen. Det var så gulligt och jag började alltid skratta så när han gjorde det. Skrattar också nästan alltid när tjejHoney brallar. Ibland blir jag arg om hon är fjantig och gör det för att hon tycker det går för långsamt men glädjebrallar gör mig bara fnissig.

Som tur är behöver jag inte sakna Honey nåt mer. <3 Pluttan! Hon ska få testa gå ut i stora hagen i em och om det funkar ska hon få stå kvar där. Hoppas! Men det borde funka nu.