Och kommer i fantastiska färger! :D

 

Jag har som alla andra lekt lite på longerlina, men när jag var medryttare på Lucas som var voltigehäst för mini-juniorer, åkte jag med som hästskötare på voltigetävlingar ett par gånger. Efter det har jag en jättestor respekt för voltigetjejer och jag tycker det är jättehäftigt. Voltigetjejer tränar 4 av 5 pass på sina trähästar, allt övas in där innan man flyttar det till hästen. Och väl där bara FLYGER de upp på hästar med manke på 1,70-1,80. Och jag menar flyger. En tävling testade jag om jag skulle orka mig upp på Lucas typ 1,50. Ehehe. Kom ej 20 cm över marken typ. Saknar ofta voltigetävlingarna, skulle vilja åka på fler och fota men då måste man ha bil för de är sällan lokalt i Stockholm. Jag kanske inte tar med så mycket från voltigen i min ridning, men jag gillar att se på den! 

 

Ovanstående grenar har extremt många likheter. Svenska Ridsportsförbundets ord om WE är 

"Sporten utvecklar och förbättrar ryttarens balans, sits, hjälper, koordination, planering av bra ridvägar och anpassning av tempo. Hästarna får en allsidig utbildning i allt från dressyr till lydnads-, förtroende- och miljöträning. WE uppmuntrar till både god ridning och lyhörda samt uppmärksamma hästar, samtidigt som den är ett fantastiskt sätt att få hästar och ryttare motiverade och entusiasmerade" 

 

Ridtravarförbundets egen gren Trab beskrivs såhär:

"I trab får ekipagen träna på att lösa problem och situationer som de skulle kunna ställas inför i verkliga livet. För att klara en trabbana krävs god koordination, finmotorik, samarbete och kommunikation mellan häst och ryttare. Målet med trab är att få säkrare ekipage som samarbetar och förstår varandras finaste signaler. En välutbildad trabhäst kan exempelvis vara en säkrare häst att umgås med på uteritter och i trafik."

 

Om man sett Working Equation, Bruksridning, Gymkhana, Westerngrenen Trail eller Ridtravarförbundets Trab så hittar man snabbt många liknande moment. Jag tror även att Trail & Bruksridningens beskrivningar är extremt lika dessa två ovan om jag inte är helt ute & cyklar. Det är jättekul med dessa grejer. WE är verkligen något jag skulle vilja lära mig mer om men jag hittar inga bra alternativ i Stockholm. Det som är kul med dessa grenar är att det är lätt att träna med de andra, även om man inte gör exakt samma sak, och men behöver sällan en hel hinderpark med leksaker för att kunna öva. Gymkhana avfärdas ofta som barnlekar man gör på ridlekis men har mycket gemensamt med de andra grenarna (även om farten ofta skiljer de åt). TREC's teknikbanedel passar också in här.

 

Detta är så utanför resten av hästvärlden, det är lite lustigt. Detta fastän många rider fd travare & galoppörer, men ändå skiljs det åt. Många som rider travare kör också, men detta är verkligen utomstående. Jag har många fördomar om hur dessa hästar hanteras, många pga riktiga exempel. Dock vet jag att det självklart finns bra tränare också. Men eftersom detta är två sporter som handlar om pengar på ett helt annat sätt än hopp & dressyr är det (hur märkligt vore det inte om man satsade pengar på vilken hoppryttare som skulle vinna?) så är det min uppfattning att hästhanteringen går därefter. Jag har dock inte alls mycket kunskap om detta eller kött på benen, jag har vart i ett proffsstall en gång och hälsat på Lindas Mayan när hon tränades där, samt träffat henne efter en travtävling på Bodentravet och jag har negativa minnen från båda dom gångerna. Inte enbart, men mest. Många travmänniskor som blir ifrågasatta brukar muttra "men det är ju vi som förser er med era älskade travare" och visst är det så - men om trav försvann som sport skulle jag heller inte gråta blod. Galopp har jag verkligen noll koll på. Fullbloden är väldigt vackra men jag har även hört att de är sönderavlade och ofta går sönder. Igen - vet inte om det stämmer men det är det jag hört. Sen har man sen bilden av uppspärrade munna och piskade jockeys. Säkert stor del fördomar och inte alls alltid så. Igen; jag kan ha HELT fel uppfattning om saker, jag skriver bara min uppfattning.

 

Monté är en relativt ny gren som är som en mix mellan trav & galopp - man rider som i galopp men hästen travar istället för att galoppera. Tycker det verkar lite coolt men nåt syfte vet jag inte om det uppfyller mer än som ny publiksport som alternativ till trav/galopp. Skulle gärna testa men inget jag skulle satsa på.

 

Oh nu blir jag lite nervös när jag ska skriva om detta för jag känner så mycket westernfolk som jag läser här haha ;) Vi har flera westernryttare i vårt stall & jag känner ett par till som flyttat. Det verkar väldigt fint & harmoniskt på dom och de här skräckbilderna och videosarna jag ser är inget jag nånsin sett hos dom. Jättemycket av Westernridningen tycker jag är trevligt & vettigt, jag upplever att det finns en horsemanshipkänsla här som inte finns inrotad i många andra "engelska" ridgrenar på samma sätt (undtantaget Trab & Akademisk ridning). Jag lär mig ofta jättemycket av mina westernvänner, även om jag aldrig blir nån själv. Vissa saker vill jag aldrig leva utan och skulle def lära en egen häst om jag hade nån, som neck reining och ground tie. Det finns otroligt många Westerngrenar, och Trail har jag ju nämnt lite tidigare ovan. Jag tror att om jag verkligen fallit för Western skulle jag gilla trailgrenarna, raining & barrel race bäst. Jag gillar Westernsadlar men mest som skönt alternativ eller när det är kallt ute. Hade jag egen häst skulle jag def vilja ha en. Men mest hemma känner jag mig i engelska sadlar. Nåt jag aldrig får styr på när det kommer til utrustning är de delade tyglarna. Åååh det går inte :D Plötsligt känns det som att man sitter där med två longerlinor! Men det är väl bara min vana av den engelska utrustningen. :)