Jag har aldrig riktigt förstått de här med benhårda scheman för sina hästar. Måndag dressyr Tisdag vila Onsdag hoppning Torsdag rida ut etc. Antingen har de väl otroligt vanilla hästar och ridhus, men jag fattar då inte. Precis som människor kan ju hästar ha dåliga dagar och bra. De kanske blev sparkade av nån annan i hagen millisekunden innan du såg dom och är därför jättesur när du kommer. Eller så, som i tisdags, har de träningsvärk och kan inte berätta det för dig direkt utan kam bara visa när det blir jobbigt. Men sen måste man också tänka på sig själv! Har man haft en tung dag är ett hårt koncentrerat pass på banan kanske inte det bästa. Du måste också finnas där för din häst, för de märker om du inte är det!

Hela den här grejen i tisdags var ju klantig men inte hela världen, men det satt ändå kvar lite när jag kom till stallet igår. Det är ju så när man är medryttare, hade hon vart min hade jag ju kunna släppa det dagen efter, men nu fick jag suga på det ett tag. Jag har dessutom haft en rätt knölig jobbvecka så idag var det inget snack om att vi skulle rida ut på en kravlös runda på hacket! Honey stod inne när jag kom eftersom att alla andra redan var där och höll på med sina hästar, och hovslagaren var där och skodde Valle.

Honey var riktigt mysig, normalt tycker hon inte om att ens bli rörd när hon är i boxen men nu stod vi och gosade genom boxdörren ett bra tag, och även i gången. Fina tjejen! <3 Hon var halvslö till en början när vi kom ut och vi gick i maklig takt, och bara njöt av en fin fredagskväll. När vi kommit en bit tog jag tyglarna upp till halvlånga och hon svarade direkt med att spetsa öronen framåt och ett piggt steg! Då jag fick modet upp av det testade jag att mjukt trycka med skänkarna en gång och hon längde steget bra. Fick åter igen ett kvitto på hur lite hjälper det behövs på henne, och att jag måste minnas det.

När vi kom till skogen manade jag bara på henne mot trav med sitsen och hon svarade jättebra och kom upp i en jogg med fint tempo trots fortsatt halvlånga tyglar. Vi travade till nedförsbacken mot vändplan, skrittade ner och sen galopp till vändplan. Halva vägen gick i samlad galopp (fortfarande halvlång tygel) men när hon ökade samlade jag inte in henne utan lät henne springa som hon ville. Klätterbacken upp, genom skogen till Göranstorp och så trav mestadelen hem. Jobbade mycket med att sakta henne med sits (hon ville galoppera) och det gick riktigt bra! Behövde bara ta i tygeln nån gång här & där. En liten skritt då A ringde från stallet & frågade om jag kunde kvällsfodra när vi kom hem, sen en liten galopp till galoppbacken, och så skritt hem. Riktigt mysig tur, precis vad jag behövde, och Honey verkade också ha kul.