Gårdagen

Igår när jag kom var Honey JÄTTESUR redan i hagen och det är lite ovanligt faktiskt. Dock så undrar jag inte om det beror på henne skavsår från flugmössan - det vet ju alla hur jobbigt det är med skavsår och går man med det hela tiden är det ju inte så kul! När jag tog in henne tog jag av flugmössan när jag satte på grimman, och då var hon lite mindre grinig. Stackars gumman! Men det är det eller ca 1 miljard flugor i ögonen så vi smörjer skavsåren just nu.

Här ser man skavsåren (den mörka fläcken där pälsen är avskavd mellan ögat &
mulen). Hon är lite mörk runt ögonen pga blöt eftersom jag tvättat bort ögongojs.

Hon har ju fått stå ganska mycket i sommar, jag har vart borta och sen blev hon skodd, öpnnande av nya hagdelar, hon fick bulan, jag sjuk, etc.. I början reds hon ett par dar i veckan men senaste veckorna har hon stått helt, så nu börjar det vara dags att sätta igång henne. Hennes ägare J har ridit henne söndag, måndag, torsdag och vi skrittar bara nu i början såklart, men eftersom hon faktiskt fått gå lite ville jag även testa formen efter all vila. När vi lämnat skogen och kommit upp till den vanliga vägen testade jag henne lite och blev glatt överraskad av att hon letade sig ner så lätt! Jag har övat på formen i skritt & trav nu i sommar men bara lite, och mest på hacket. Igår red jag på bettet och då kan hon vara lite svårare - men inte! Efter ett tag testade jag att lägga på att även ställa henne. Vänster gick jättebra men höger var bara tokstopp så där fick vi jobba ett tag.

Först gick det inte alls, men sen bytte jag taktik och bad bara om ställning först, och lade jag på att jag ville ha ner henne och då gick det jättebra. Ibland är jag rädd att det är jag som förvirrar henne genom att ge fel signaler, jag hoppas verkligen att vi kan ta ut Marika igen i höst för jag vill så gärna jobba mer med Honey för henne! Inte bara dressyren, men även högergaloppen som vi inte riktigt jobbat med alls i sommar. Nu är det nästan så att jag räknar dagarna tills vi kommer till Runsa igen, för jag saknar att rida på banan! Haha, det trodde jag ALDRIG att jag skulle säga.. men det är bara till en viss punkt man kan öva på vägar & naturliga kurvor. Och så saknar jag ju alla andra i stallet såklart! Det känns himla ensamt att inte ha nån att tjöta med (mer än de som bor på gården).

Eftersom jag ofta rider sent på måndag & fredag brukar jag använda mig av kvällsolen & vår skugga för att se om hon går rätt. I nacken ser det fint ut, men jag tycker inte att hon verkligen trampar under sig som hon ska, vill ha mer aktivitet i rumpan! Det kan ju vara skuggan som spelar spratt också, men i vilket fall behöver vi rumpträna lite när hon ändå stått. Ska rida i klätterskogen idag tror jag, bra för hennes balans också. När vi kommer igång och börjar trava & galoppera också blir det nog mycket tempoväxlingar, och i mindre branta nerförsbackar kan man även göra halter och rygga. Sen är ju såklart cavaletti bra men det händer inte just nu, det får vi pyssla med när vi kommer hem igen!

Ser på Fälttävlansdressyren från OS just på på SVT:s hemsida, den är oftast lite roligare tycker jag - de hästarna är ju inte renordlade dressyrhästar så ibland kommer det en brall här och där. Inte så kul när man är med i OS kanske.. men ändå kul att se att allt inte är perfekt oavsett hur högt upp man kommer!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

borrowedhearts

Mina äventyr med min medryttarhäst Honey Bird Twitter, samt allmänna funderingar & tankar om hästar, ridning & stall!

RSS 2.0