Det blir inte alltid som man tänkt sig!


I sommarstallet vill de inte att vi är så mycket i själva stallet så nu har jag börjat fixa Honey vid antingen en av de här stenstolparna som finns, alternativt vid en bajscontainer som står bakom henne på den här bilden. Honey tyckte igår att stenstolpen var ett ypperligt sätt att klia sig på! :) Var ju ut till Runsa efter jobbet och hämtade upp longerlinan, hittade även mer Helosan & Skillingarydsalva så jag tog med de också "just in case" och geggade på Skillingsrydsalvan så mina händer luktade resten av kvällen. Det där med naglar & hästar är ingen bra mix, haha!

Var helt inställd på att longera henne i hagen (så Mårten slapp bli så upprörd över att vi gick) eftersom det var småregnigt. Hon var torr, men jag var helt inställd på att longera ändå. Det som fick mig att ändra mig i absolut sista sekund var dock Mårten! Han var stencool hela tiden jag fixade henne, tidigare gånger har han sprungit runt i hagen även fast han ser henne. Han gick till och med bort och tittade inte ens åt vårt håll, så jag tänkte att vadfan, jag testar. Vi tog en kort barbackaskritt med fokus på att hon inte skulle hänga sig i bettet på halvlånga tyglar, och det gick jättebra, hon fattade nästan direkt vad hon skulle göra (eller snarare inte skulle göra). Jag har nästan bara ridit på bett senaste månaden för jag vill att hon ska vänja sig mer vid det, och att det inte blir så att hon tänker hack = slappa, bett = jobba.

Jag tog av nosgrimman på tränset vi har bettet på när hon hade skavsår av flughuvuan, men funderar faktiskt på att fortsätta med det för jag tycker inte riktigt att nosgrimman fyller något syfte med henne. Faktum är att jag till och med tycker att hon går lite bättre sen jag tagit bort den, vet inte om det bara är min inbilling, men jag tycker hon verkar trivas bättre utan. På det stora hela tycker jag att det ändå verkar som att hon trivs med bettet nu, i början var jag lite osäker på om hon verkligen gjorde det men jag har blivit väldigt noga med att tränsa väldigt sakta. Hon luktar alltid på bettet och jag lägger det bara lätt mot hennes mun och då är det hon som öppnar och tar det. Det känns superbra, och hon börjar kännas mer avslappnad i det över huvud taget, hon tuggar bra på det och ja, det är inga konstigheter helt enkelt. Nu ska jag klä på mig och åka ut till stallet, det blir nog en repris på förra lördagens tur med Mårten som handhäst tror jag - men man vet ju aldrig förrän man kommer dit! ;)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

borrowedhearts

Mina äventyr med min medryttarhäst Honey Bird Twitter, samt allmänna funderingar & tankar om hästar, ridning & stall!

RSS 2.0